Aftonbladet – 24 oktober 1849, sida 1

Högmålsprocessen i Versailles. Det har redan blifvit omnämndt, att denna rättegång började den 10 innevarande Oktober och att Huber blifvit dömd till deportation. Detta skedde för hans delaktighet i händelserna den 15 Maj. F. d. presidenten i nationalförsamlingen Buchez vittnesmål väckte isynnerhet uppmärksamhet; han berättade, att han bedt Huber, då oredan tilltog, låta utkasta alla representanterna, på det att de måtte kunna öfverlägga på något annat ställe. Sjelfva Huber bestred, att Buchez yttrat något sådant, och på anmärkning, att Buchez berättelse icke öfverensstämde med Monitören för den 15 Maj, bedyrade denne dock på sin ed, att allt förhöll sig så som han sagt. F. d. generalsekreteraren vid polisen, Monnier, förtrogen vän till Caussidiere, vittnade, att man bland hemliga papper i prefekturen funnit bref från Huber till Ludvig Filips polisprefekt Delessert, hvari Huber visade sig vara hemlig agent och förrädare mot sitt parti, Huber påstod, att hans politiska vänner Blanqui, Raspail m. fl. vid rättegången i Bourges uppoffrat honom till sitt eget försvar och framställt honom såsom den der å polisens vägnar hemligen anstiftat hela attentatet den 15 Maj. Sanningen i denna sak, säger en tidning, kan svårligen utletas, då sjelfva dokumenterna försvunnit. Polisen har åtminstone vägrat utlemna dem, med den anmärkning, att man plägar förstöra sådana handlingar och att icke he ler de Huberska brefven numera finnas till. De .demokratiska tidningarne taga nu Huber i försvar och framställa honom såsom en dubbel martyr. Det är ock svårt att fatta, hvarför me 0R-—---, 6 LL LL LL AA LL AL AL AL LF RAR I DÅ gr