Aftonbladet – 23 oktober 1849, sida 2

sar erfarenheten det märkliga fenomenet att arbetslönerna äro högst i de länder som hafva öfverflöd, minst åter i dem som hafva brist på kapitaler. Det har blifvit en vana att deklamera om den stora fattigdomen eller pauperismen i England och det är en sanning att folket der i landet i följd af den aristokratiska representationen blifvit hårdt betungadt af taxor och skatter; men emedlertid är det ett faktum, att arbetslönerna i England, som har en enorm kapitaltillgång, öfverhufvud äro ifrån dubbelt till tre gånger högre än i Sverge, som ännu har jemförelsevis ett alltför ringa rörelsekapital;s Utan kapital kunna inga skepp byggas eller fabriker anläggas, men när skeppen hemföra god fraktförtjenst, hvaraf rederiernas kapital ökas, eller när fabrikerna gifva afkastning och vinst, så uppstår täflan, arbetslönerna stiga, hus byggas i städerna hvaraf flera händer sysselsättas, och hyrorna blifva billigare, priset på fabrikaterna faller och den stora mängden af konsumerande erhåller sina förnödenheter till bättre pris, n.b. om ej handeln bindes af obilliga restriktioner. Allt detta har på de sednare åren visat sig i England, ehuru mycket der i öfrigt är att reformera i politiskt hänseende. Huru man än vänder saken så visar det sig derföre, att kapitalerna, som egentligen icke utgöra annat än ett förskott åt arbetet och ett vilkor för att kunna sysselsätta arbetande händer, äro en välgerning för hvarje land. Sådana sanningar kunna, i vår tanka, alltid vara goda att taga ad notam och sedan icke förbises af de skriftställare, som vilja segla.under socialismens, flagga, såvida de icke skola styra en oriktig kurs. — Folkbladet i lördags reserverar sig emot att behöfva taga åt sig den erinran som wi gjorde i anledning af den förut nämnda Blackstahistorien och menar att Aftonbiadet deri skurit alla för mycket öfver en kam. Samma blad tillägger: De i sig sjelfva otroliga berättelserna om en mängd oordningar, ja till och med förbrytelser af vissa vederböranden, t. ex. skildringarne af det upprörande förhållandet vid Danviken hafva alla varit grundade på verkliga fakta; att möjligen någon betviflat sanningen af dessa berättelser kommer sig deraf, att menniskor, som icke äro desto misstänksammare;, lätt tro, att en kongl direktion och offentliga tjenstemän svårligen kunna förgå sig såsom Folkbladet anfört, men icke deraf att Folkbladet framhaft annat än det som varit med sanningen. öfverensstämmande.r Apropos af Danviken så fortfar Folkbladet i en artikel, direkt adresserad till justitiekanslern, att angifva en hop förut ej omtalta missbruk och våldsamheter vid, Danviken, med uppmaning till undersökning derom. Ager hälften af desså angifvelser om godtyckligheter, prygel m. m. grund, så skulle det ytterligare bevisa en serdeles dålig tillsyn på handhafvandet af nämnde inrättning. Dessa saker torde väl återkomma och vi upprepa dem således ej nu. Ett stycke i slutet af artikeln förtjenar dock anföras: Vi kunna likväl icke neka, att det förefaller ose rätt roligt, att hvarken vederbörande vid Danviken försökt med ett ord vederlägga det graverande, som Iderom blifvit framstäldt, eller att enskilda, mot hvilka Imed anledning deraf: abmärkningar blifvit gjorda, t. ex. mamsell Björklund, som haft fri tvätt derstädes, kunnat anföra ett ord till sin ursäkt. Det tyckes likväl, somom ett fruntimmer, sådant som mamsell B., skulle vara mån-om att framställa sanna förhållandet, ifall uppgifterna i Folkbladet varit orikltiga.. Men förmodligen har hon funnit, att allt var sanning och att hon skulle kunna lemna intressanta upplysningar rörande andra omständigheter, såsom t; ex. att smörbyttor blifvit transporterade från Danviken och aflemnade i samma hus, der mamsell B.håller sin restauration, hos en krögerska, som numera är död, men som i lifstiden lärer varit känd under öknamnet Labba Lerfot.