Aftonbladet – 22 oktober 1849, sida 2

Ännu fattas bekräftelse på ryktena om ettj uppror i Neapel. Gazette de Provence i Marseille säger väl, efter enskilda bref, att en häftig strid skall hafva egt rum i Neapel, om hvars utgång den ingenting vet: men en annan Marseillertidning deremot säger, att Gazette de Midi allt för lättsinnigt meddelat sin notis. Kardinal Antonelli skall hafva förklarat åt franska sändebudet de: Corcelles, att påfven återvänder till Rom så fort franska regeringen gillat hans manifest. Den 30 Sept. ankommo två kompanier af l spanska interventionskåren utanför Roms por-j. tar. En ytterligare styrka väntades den 1j Okt., äfvensom österrikiska och neapolitanskal: trupper, hvilka skulle, jemte en del franska,! hålla Rom besatt. RYSSLAND. Kejsaren har utnämnt tronföljaren till chef för lifgardet och grenadiererna samt uppdragit honom uppsigten öfver de vetenskapliga militäranstalterna samt invalidinrättningen i Czesmin. Efter storfursten Michaels död har storfursten tronföljaren blifvit chef för lifgardesubhlanerna, storfursten Constantin för ett husarregemente, storfursten Nicolai för ett dragonoch ett grenadierregemente, storfursten Michael för ett uhlanoch ett jägarregemente, storfurstinnan Alexandrina Josephina för ett kyrassierregemente och erkehertig Leopold af Osterrike för ukränska uhlanerna. GREKLAND. Drottningen har den 2 dennes återkommit till Athen, från sin resa till Tyskland. Inrikesministern Christenides, beskylld att hafva förr begått grofva brott, bibehåller ännu sin plats. I senaten skulle detta snart blifva föremål för diskussion. JONISKA ÖARNE. Flera tidningar berätta, att oaktadt eller kanske rättare i följd af engelsmännens blodiga stränghet mot invånarne på Kephalonia, hafva ånyo oroligheter yppat sig der på flera ställen. En florentinsk tidning säger till och med att hela ön ånyo är i full resning, belägringstillstånd förklaradt, plundring och mord af de engelska trupperna i full gång. Grekerna visa ett. utomordentligt mod och förakt för döden. TURKIET. Den 13 och 14 berättades i Paris, att ryska kejsaren skulle hafva i mycket energiska uttryck besvarat Englands och Frankrikes noter rörande turkiska frågan samt förklarat att han stode fast vid sin begäran om flyktingarnes utleverering. Han skulle isynnerhet hafva stödt sig vid fördragen och på en förment plan hos Bem att, med flera af sina kamrater, begifva sig till Kaukasus för att bistå Rysslands fiender. Det är nästan officiellt upplyst i de parisiska tidningarne att Kossuth, när han i sitt förut omtalade bref till lord Palmerston begär dennes skydd, emedan turkarne icke vilja längre herbergera honom utan att han öfvergår till islam, sväfvar i villfarelse om Portens afsigter. Sultanen hade redan före Kossuthska brefvets afgång vägrat utlemna de ungerska och polska flyktingarne, och framställningarne till Kossuth om religionsaffall hafva gjor:s af underordnade personer utan officiell egenskap. Journal des DåÅbats innehåller en föga lofordande artikel om furst Radzivil (som till sultanen framförde ryska kejsarens not). Fursten beskylles för otacksamhet, förräderi och minst sagdt konsiderationslös fiendskap mot sin familj under revolutionskriget samt medvetenhet om alla den ryska politikens hemliga ränker, vid hvilka kejsar Nicolai vanligen begagnat honom till verktyg. Porten skall hafva anvisat de ungerska flyktingarne Kandia till vistelseort och gifvit dem medel att der bilda en koloni. Mot österrikiska fordran att få dem i sina händer; åberopar Turkiet ett föregående fall af dylik art, nemligen att Österrike vägrade utlemna greken furst Ypsilanti, när Turkiet kräfde det. Portens utomortlentliga sändebud till ryska kejsaren, Fuad Effendi, beskrifves såsom en kunnig, kallblodig men med intagande sätt och diplomatisk skicklighet. Han har förut varit turkiskt sändebud i London, Madrid och Lissabon samt talar väl fransyska. En af Rysslands anhängare i divanen ötverläkaren, Abdulby Effendi, har blifvit afsatt. I en skrifvelse af den 28 Sept. från Wiadin, meddelad i Journal des Dåbats, förklaras berättelsen om Bems öfvergång till islam för ogrundad, men säges derjemte att han och hans adjutant Zawizki icke vore obenägna derför i fall krig utbröte mellan Turkiet och Ryssland, eftersom islams bekännande är ett nödvändigt vilkor för att få kämpa i turkiska armåens leder. AMERIKA. I Valparaiso har fråga väckts om anläggande af en jernväg mellan denna bamn och Chiles bufvudstad S:t Jago, och en kommittå för detta ändamål bildats. En regulier postkommunikation med Förenta Staterna skall inrättas öfver Panama. Regeringen har genom subskription uppmuntrat till utgifvande af tidningar af alla färger. Fem större tidningar utgifvas nu i landet, och hela denna gren aflitteraturen har så framgått, alt den numera icke behöfver något understöd af styrelsen. W——————--2x7— — — !AXXXX