Aftonbladet – 16 oktober 1849, sida 2

Re Vid Läroverksfrågan. I Våra läsare påminna sig, att vi i förra vec kan vid den fortsatta redogörelsen för läroverks reformens successiva utförande i landet, äfver vidrörde hvad i den vägen förelupit i Westerås och för detta ändamål intogo en artikel, som stått att läsa i Westmanlands Läns Tidning M 41. Denna artikel, som har till öfverskrif Skolfrågans behandling i Westerås,, fortsätt: vi i dag från samma tidnings J4 42, under d 11 Oktober. I synnerhet rekommendera vi til läsarens uppmärksamhet den del af denna uppsats, som afslöjar ett nytt, men icke derföre mindre märkligt drag af den konsistoriellz taktiken, att i det längsta fördröja den af alls efterlängtade och i synnerhet för dem det egentligen angår, nemligen föräldrar och barn. högst angelägna skolförbättringen, genom det konstlade medlet, att till Collegium Gymnastieum för tillfället inkalla en sjuklig och tjenstfri lektor, hvilken också, så fort han gjort sitt nödvändiga och genom sin röst i detta collegilum tillskapat den pluralitet man önskade, genast fick återgå till privatlifvet och: inträda i den tjenstledighet, hvari han länge förut fungerat. i Det skall blifva intressant att se huru regeringen vid sakens slutliga afgörande kommer att betrakta detta konsistorii tillgörande, att, så vidt i dess: makt stod, om icke annullera dock procrastinera, verkan af regeringens cirkulär af den 6 Juli. Såsom uppsatsens författare i W. L. T. anmärker, hade ett Collegium Gymnrasticum härmed alls icke att göra; och att remittera frågan till dess ompröfvande synes hafva varit på en gång en oformlighet och en olaglighet, enär K. M:ts cirkulär icke föreskrifver denna gång för ärendet, utan en helt annan. Den fortsatta artikeln lyder som följer: Såsom en visserligen utom det allmänna läroverket liggande, men likväl till målet ledande åtgärd från härvarande skollärares sida, kunna vi icke underlåta att nämna inrättandet af en privat läroanstalt. visserligen af ganska ringa omfång, då lärarnes trägna tjenstgöring vid den allmänna skolan icke tillåtit dess utsträckande öfver ett visst mått, men till lärokursen ungefärligen motsvarande gymnasiet. För intagande i densamma erfordras nemligen ungefår samma kunskapsmått, som för inträde å gymnasium, eller något mindre, och lärjungarne dimitteras derifrån omedelbart till akademien. Inom denna läroanstalt har man sökt, så vidt möjligt varit och ehuru i mindre skala, tillämpa den nya skolans grundsatser så, att drygaste delen af arbetet skett på sjelfva lärorummet, att valfriet ägt rum i afseende på de s. k. döda språken, och att hvar och en bland lärjungarne varit oförhindrad att fortgå i mån af sin flit och sina andliga förmögenheter. Stiftarena af denna inrättning hafva dermed företrädesvis afsett tvenne ändamål: 4:0 att i förväntan på hvad som komma skulle, bilda sig sjelfva till dugliga ämneslärare samt erhålla begrepp om och vana vid den nya skolans organisation och arbetssätt; 2:o att på nära håll kunna anställa jemförelse med gymnasium, för att med någon säkerhet kunna bedöma de olika skolformernas resultater. Huruvida dessa ändamål i någon mån vunnits är allmänheten sjelf i tillfälle att af följande faktum bedöma: inrällningen har nu fortgått i 3:ne år och under det sednaste halfåret till akademien afsändt 5 lärjungar, således lika många med gymnasiet. Af dessa hafva en erhållit 21, en annan 18, men ingen under 11 be tyg, under det att på flere år ingen abiturus från gymnasiet i betygs antal kommit öfver 14 — — ifven efter 4 års lärokurs, men större delen hållit sig vida derunder. Sålunda rustad, kunde man nu våga ett afgörande steg. I denna afsigt ingick Colleg. Scholasticum vid höstens början 1848 till regeringen med en underdånig anhållan om tillåtelse att tills vidare få efter oftanämnda grunder reorganisera apologistskolan, och lät denna anhållan åtföljas af en fullständig plan för företaget. Regeringens svar på Colleg. anhållan var af det innehåll, att oaktadt sjelfva förslaget vann regeringens bifall, den likväl, då författningen om läroverkens reorganisation vore under arbete och dess promulgerande snart att förvänta, icke kunde för närvarande inlåta sig på några partiella förändringar. Sålunda kom arbetet vid läroverket under påföljande läseår att fortgå på vanligt sätt. Under årets lopp vidtogos i och för lösningen af den vigtiga frågan inga åtgärder, som förtjena aut nämnas, om man icke så kan anse ett vid slutet af-vårterminen från skollärarnes sida gjordt försök till fredlig komposition af de stridiga åsigterne, hvilket företogs under bemedling af 2:ne bland gymnasiilärarne, som i hufvudsak voro liktänkande med skolans, men hvilket