Aftonbladet – 6 oktober 1849, sida 3

Iskaffad anmälan för försummelse af auditören att I protokoll justera, som i 40 af 44 kap. krigsartikllarne omförmäles; samt den 5:te Mars 1846, efter Idet klaganden, med föranledande deraf, att krigsrätI döfhet besvärad, under pågående session närmat sig lintill bemälde ledamot för att vid justeringen af pro-I med handen . vidrört klaganden och såmedelst sökt -Jafhålla honom från att nalkas dombordet, påkallat I I , -Iklaganden för ofvanberörde emot honom angifne och hösiiler: Jörel SN, -Imed anhållan tillika att, om målet icke skulle fin-Inas vara fullständigt utredt, utan detsamma i någon j ) still åtskillige bland manskapet, men sådant blifvit å i han ej skall erhållit postordonnanspenningar från år till nämnde betygs utfärdande, helst attestens utgifutom ej grundade sig på fordringsanspråk; den 4:de I December 1845, i anledning af det å klagandens Ideni krigsartiklarne stadgade tid efter slutet af hvarje Trättegångstillfälle hålla klaganden protokollet tillhanIsitt deröfver tillkännagifoa missnöje i krigsrätten Ital i anledning af Brolins i kompaniets närvaro till i klaganden lemnade svar uppå dennes fråga angående I digade lifmondering, hvilket samtal Brolin nyssbelrörde dag inför krigsrätten omvittnat, icke måtte, ralerne Lol, big, Rehn, Frintz, Fanizar och From,lt samt förre grenadieren Brodd, emot hvilka blifvit åll klagandens sida anmärkt, att de skulle komma attl: berätta om hvad dem sjelfva i saken rörde, vara,l( enär ifrågavarande anklagelsepunkt icke innefattadel! omständigheter, som afsåge något sådant inbördes: förhållande emellan klaganden och de åberopade per-li sonerne, hvilket kunde dem från vittnesmåls afläg-! gande afstänga, oförhindrade att vittna om hvadll samma angifvelse handlade; dels ock, efter det stads-) fiskalen C. M. Önhrnrell, såsom tillförordnad allmän l åklagare, begärt att öfverstelöjtnant von Yhlen måtte: få i nyssnämnde egenskap höras till upplysning an-!1 gående beskaffenheten af de utaf grenadiererne vidi! Östanstångs kompani, som tillhört den år 4840 tilll Malmö afgångna kommendering af första Lifgrena-l; dierregementet, begagnade skor, men klaganden bestridt denna begäran, lemnat detta bestridande utan. afseende, samt tillåtit von Yhlen att i uppgifne häni seendet såsom vittne höras; den 19 i sistnämndel månad, dels, då förhör skolat företagas med åtskillige till vittnen åberopade personer, deribland sådane, som i egenskap af klagandens underhafvandel. vid kompaniet stodo under hans lydnad, med åberopande af. 47 Kap. 22 Rättegångsbalken, förord-: nat att dessa borde först ensides höras i parternes frånvaro, samt vittnesmålen derefter för dem upplä-: sas, hvaruppå parterne tillätos i saken framställa del frågor, som kunde nödige anses; dels, i anledning af. gjord anmärkning utaf klagandens vid krigsrätten ij begagnade rättegångsbiträde, vice häradshöfdingen L. E. Göök, att sistberörde beslut ej vore tillämpligt på! bonom i berörde egenskap, förklarat, att, då Göök förut under rättegången, utan åklagarens bestridande, : biträdt klaganden i åtskilligt af målet, hvilket icke! angått sjelfva rättegången och åklagaren, som i lik-). het med vice häradshöfdingen Göök, icke stode tilll; vittnena uti sådana förhållanden, som kunde verka: på deras utsago, det oaktadt ej finge vid det ifrågasatta vittnesförhöret vara tillstädes, samt, med af-. scende derå, att den ena parten icke borde tillerkännas större rättegångsförmåner än den andra,j. samma beslut skulle lända jemväl Göök till efterrät-. telse; dels, sedan allmänna åklagaren begärt, att åt-. skillige af konom inkallade personer fingo såsom vittnen höras i afseende på angifvelsen om klagandens underlåtenhet att utdela postordonnansarfvoden klagandens sida bestridt, så vidt vittnesförhöret skedde med personer, hvilka skulle kunna på eget vittnesmål! grunda någon så beskaffad fordran hos klaganden, enär krigsrättens åliggande vore att förskaffa alla de upplysningar, som för målets utredande kunde vinnas, an-l sett de åberopade personerne böra såsom vittnen höras och deras vittnesmål i protokollet inflyta till den kraft och verkan, krigshofrätten, vid målets afdömande, kunde dervid fästa; dels ock äåfslagit klagandens begäran att grenadieren Flinta, hvilken utgifvit ett handlingarne i målet bifogadt betyg, af innehåll att 4826 till år 4836, måtte få uppgifva anledningen vande ej vore föremål för undersökning och desssida framställda yrkande, att vederbörande protokollsförande vid krigsrätten måtte åläggas att, inom da, förklarat, att, då krigsrättens protokoll vid ett föregående sammanträde icke kunde förr än nästa rättegångsdag, eller ett sednare sammanträde justeras, hvilket jemväl skett, samt auditören icke vore behörig att utlemna krigsrättens protokoll förr, än detsamma blifvit för krigsrättens öfrige ledamöter uppläst, tiden inom hvilken protokollets utlemnande till part borde äga rum icke kunde beräknas annorlunda, än från den dag detsamma justerades, och att, enär det icke är vordet bestridt, att klaganden inom denna tid kunnat få protokollet utlösa, samt krigsrätten ej varit behörig att gifva auditören något föreläggande i afseende på protokollsjusteringen, krigsrätten icke eller funnit skäl till någon så betens civile ledamot skall, då klaganden, såsom af tokollet för ett föregående rättegångstillfälle framställa någon anmärknirg emot protokollets riktighet, krigsrättens yttrande till ogillande af detta civileledamotens förfarande, endast hänvisat klaganden att fullfölja genom besvär i sammanhang med hufvudsaken; dels ock, uppå klagandens yrkande, att ett mellan honom och grenadieren Brolin förefallit samklädet i byxorne till den år 4838 för Brolin förfärenär nämnde samtal skall skett emellan fyra ögon, i krigsrättens protokoll inflyta, förklarat, att Brolins vittnesmål äfven i hvad det rörde ifrågavarande samtal, hvilket icke vore att hänföra under benämningen förtroligt,, komme att i protokollet qvarstå till den kraft och verkan lag förmår; så och efter det målet med dertill hörande handlingar blifvit för afdömande öfverlemnadt till krigshofrätten, der ej mindre krigsfiskalen, uti afgifvet memorial, yrkat, att andre vid undersökningen förekomne, klaganden af krigsfiskalen till last förde tjenstefel, måtte dömas förlustig sin innehafvande kapitensbeställning och förklaras ovärdig att någon Kongl. Maj:t och kronans tjenst vidare bekläda samt dessutom godtgöra, bland andre, de vid krigsrätten hörde vittnen, som ersättning fordrat; än äfven klaganden, uti deröfver afgifven förklaring ej allenast klagat öfver förenämnde af krigsrätten under rättegången meddelade beslut, omständighet emot klaganden gifva anledning till anmärkning, hvilken åter kunde föranleda till tvekan om klagandens fullkomliga frikännande, då korporaler och grenadierer vid Östanstångs kompani, hvilka enligt ett af notarius publicus i Norrköping afgifvet Ibetyg, den 23 Juni 1846, inför bemälde tjensteman -lafgifvit berättelse i målet, kunde få inför kämnersrätten i nämnde stad desse berättelser med ed beI kräfta; utan äfven fullföljt det missnöje, som han lvid krigsrätten anmält mot nedannämnde åtgärder, -Inemligen: att krigsrättens civile ledamot, vid ran-Isakningstillfället den 47 Juli 1845, ej allenast då klaganden under det fanjunkaren Göös aflagt sin vitt-Inesberättelse fallit honom i talet, tillsagt klaganden latt dermed upphöra, utan ock gjort klaganden spörsmål, hvilka, enligt hans förmenande, endast tillkom i krigsrättens ordförande att framställa; att krigsrätten vid målets handläggning den 48 påföljde SepItember uraktlåtit att, i öfverensstämmelse med stadIgandet i 47 kap. 28 Rättegångsbalken, låta i proi tokollet uppskrifva och för parterne uppläsa de då lafhörde vittnens berättelser; att klaganden icke fått, 0 ss La SA ÄATll hn AT mdr h änn mnda Aanvditör nt.