Aftonbladet – 27 september 1849, sida 2

Från Pressburg berättas den 15 följande: I sår hafva åter en mängd sårade blifvit hitförde, hvilken omständighet man vill ställa i förbindelse med ett utfall af Komorns besättning, hvarvid många stormstegar och belägringsredskap blifvit tagne från cerneringskåren., Enligt till Pesth ankomne bref från Kasimir Battbyanyi, befinner sig denne Kossuths enersiske medhbjelpare uti fullkomiig säkerhet i Konstantin opel. Från Klausenburg berättas, alt godset Bemberg, som Bem fått tll present af ungerska regeringen, uppgått i lågor. Biden synes varit anlagd. De ungerska krovjuvelerna hafva ännu ej komm till rätta. De kejserliga officerarne utöfva i Ungern praktisk kommunisio: uti Pesth t.ex. hafva de inqvart rat sig i de skönaste palats, alldeles som om de tllträdt af förfädren ärfda gods. Grefvarne Louis Batihyanys och Georg Karolys efvinnor, som äga herrliga palatser Pesth, fra i avuleduing af dessa inqvarteringar måst a sin bost:d på värdshus. — Grefve Karoly har, efter flera månaders inspärrning, blifvit frigifven; bans första bruk al friheten var att utdela flera tusende gyllen biznd de fattige. Beligringstillståndet : Wien skulle upphäfvas den 16; ministeren va len enig derom. ee Men fäilttygmästar Weid vill i längre a diktator af Wien; hans ölveroch ståndsrätten iudess Komornp ens Immotiver les att föri vunno konse kommer är intaget. Det af Wienerzeilung, met Bems tillfångatagande af ryss lade ryktet om har ej beka statslänet af 60 milud erbjudit sig försträcka en toner har Rys ansenlig summa. Den 47 dennes hade, för första gången efter 18 månaders förlopp, en guldoch silfversändning ankommit från Kremnitz. Den bestod af i2,000 stycken dukater i guld och 350,600 st. sillvermynt. Leveranserna skola nu regelmässigt fortgå hvarje månad. En telegrafnotis förmäler Celi Laibachs jernbanans lyckliga öppnande. SCHWEIZ. Några af de förnämsta tyska flyktingar, t. ex. G. Metternich, Reichert, S-gel och Goegg hafva rest, och de återstående skulle resa den 16. Somliga taga vägen till Amerika, andra, hvilka hafva små tillgångar, till England. Sedan förvisningsordern mot bufvudmännen för de sednaste tyska oroligheterna blifvit verkställd, skull lotten träffa ardra, mindre betydande deltagare. Ensamt från kantonen Bern torde 150 Mlyktingar komma att utvisas. ITALIEN. Underrättelserna om underhandlingarne mellan påfven och franska regeringen äro så stridiga och uppenbart opålitliga, att viicke anse oss böra utförligt berätta, huru den ena franska tidningen tror saken vara kommen till ett godt slut: och den andra påstår brytningen vara större än förut. Österrike och Spanien sägas, af Constitutionnel, vilja understödja franska regeringens önskan alt förmå påfven till eftergifter. Endast Neapel spjernar blindt emot. Hofvet i Gaöta består af utvandrare, och har dessas passioner och blindhet, Pius IX, med sina goda afsigter och några svagheter, liknar Ludvig XVI, likväl endast till karakteren, men ej i belägenheten. Förskräckelsen öfver oroligheterna i Rom har gjort honom benägen för absolutistiska rådgifvare. Dock skola, hoppas Constitutionnel, hans personliga tänkesätt och alla makternas anmärkningar återföra honom till klokhet och frisinnighet. Enligt bref från Rom af den 8 Sept. skall franska regeringens ultimatum hafva inskränkt sig till följande tre punkter: 1) Införandet af en statskonsulta med rådgifvanderätt rörande inre ärender; 2) utfärdandet af amnesti åt en del af de politiskt brottslige; 3) indragning af allt pappersmynt, efter erkännande af de statsskulder, för hvilka nämnde mynt är utgifvet. Den franska ministeriella tidningen Patric säger, att trenne utvägar till tvistefrågans biläggande varit föreslagna, nemligen att sammankalla en kongress i Bologna, der Antonellis parti hoppades få majoritet; att låta Österrike vara skiljedomare, hvarigenom Frankrike skulle sänkas. till andra rangen bland de intervenerande makterna; eller att uppgöra en vänlig öfverenskommelse, grundande sig på Bonapartes bref. På sistnämnde väg hoppas, enligt Patrie, franska regeringen få saken uppgjord, genom franska diplomatiens bemödanden. Enligt en berättelse, som säges vara nästan offisieiln, vili påfven icke medgifva några af de liberala garantier, man fordrar af honom, så länge det kan se ut som de vore honom aftvungna. Deremot vill han göra frisinnade reformer så fort Fransmännen utrymt Rom. Efter Piedigrotta-festens slut lärer påfven ämna begifva sig till Benevento. Den i förrgår omtalade tvisten emellan fransmän och italienare på en teater, i anledning al primadonnans vägran att mottaga en bukett af en fransk officer, hade icke egt rum i Civita Vecchia utan i Rom. Under det Garibaldi vistdes i Genua, erhöll han talrika besök af utmärkta personer. Han var i den största fattigdom och egde t. ex. ej mer än en skjorta. Ofverste Constabili sade till honom, i många personers närvaro: ;Hr general, ni har kommit till Ligurien med