artilleriet disponeras, oaktadt den omreglering af generalitetets löner, hvilken under melian-? tiden inträffat. ( Rikets Ständer anslogo nemligen vid 1829 I års riksdag, på grund af Konungens förutgång-lf na proposition, nödige medel till löner för generalitetet, hvilket äfven då till sitt antal be-lr stämdes. På grund häraf faststäldes genom Kgl.lt brefvet d. 29 April 1830 och thy åtföljande stal! 3000 rdr i lön och 3000 rdr i furageoch taffelal! penmngar för hvardera af rikets dåvarande 6 h militärdistriktsbefälhafvare, med skyldighet för ; dem att sjelfve bekosta sina embetsresor, samtlj 3000 rdr i lön och 1500 rdr i furage ochif taffelpenningar för hvardera af följande 3:nels personer, nemligen: kavalleriinspektören, for-! tifikationsgenera!en och chefen för ingeniörkå-! ren samt generalfälttygmästaren och chefen för ; artilleriet, med rättighet för dem till skjuts-l; och traktamentsersättning under embetsresor., Vid denna reglering fästades, troligen af för-!y biseende, ingen uppmärksamhet vid den gene-!f ralfälttygmästaren och chefen för artilleriet,f under en tid då någon särskild lön på stat! denna befattning icke åtföljde, anslagne Hum: legården; utan han fortfor att deraf äga en!, oafbrutea dispositionsrätt. Jemte förenämndel; förmåner uppläts honom ytterligare en sär-ls skild boställsvåning i artillerigården, hvilken!s vid general v. Arbins tillträde till embetetls förbyttes uti en årlig inqvarteringsersättning afl 533 rdr 16 sk., emedan våningen anslogs såi som boställe åt t. f. fälttygmästaren ). ; General v. Arbin tillgodonjöt således, i egen-l. skap af generalfälttygmästare och chef för ar-lt tilleriet, på samma gång: lön; furageringspen-)! ningar; furage in natura; ingqvarteringsersättning efter innehafvande grad samt boställe inj! nalura. Kan någonting billiga ett dylikt ab-l! normt och olagligt förhållande, dubbel inqvar: lering, dubbel furagering? Ins. tror det icke. Innehållet af såväl 1720 som 1844 årens in-lr qvarteringsordningar i förening med öfrige förIc fattningar, hvaribland den af konungen, på js grund af rikets ständers anslag, fastställde aflöningsstaten, lemna ett fullständigt stöd för här meddelade åsigt, och rättsvisligar i allo den åsigten att Humlegården för framtiden må fråntagas generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet, då han, oberäknadt densamma, åtrjuter hvad med dispositionsrätten af nämnde lägenhet afsågs: inqvarlering och furage. Hvad i öfrigt kronans lägenhet, den så kallade Humlegården, angår, så finnes väl inom hufvudstadens tullar icke någon lägenhet mera passande och beqväm till offentlig promenad och förlustelseställe, i förening med en i större skala anlagd Carlsbader inrättning, än just denna. Hvad företer den deremot nu? Jo, en så bedröflig tafla, att man kunde tro, det egendomen befunne sig i konkurs och utsugningstillstånd. Man minnes dock den tid, då Humlegården hade ett annat utseende. En klar bassin, väl underhållna gångar, rika blomsterkullar och rabatter, snygga och inbjudande hvilosäter, chinesiska tempel, grottor m. m., och en befolkning sedan, som, om den ej var I) lysande, åtminstone alltid var fullkomligt hyfsad. Hvad finner man väl nu? Föga eller intet af den fordna prydligheten och trefnaden man der fann, och det under en tid, då alla andra offentliga promenader och !! förlustelseställen vunnit betydligt i ändamålsenliga förbättringar. Skulle något ytterligare bevis på Humlegårdens förfall erfordras, tordel. det vara tillräckligt omnämna, att vid den afoch tillträdessyn, som hölls då general Arbin! tillträdde lägenheten, ådömdes företrädaren en husröteersättning af 5088 rdr 15 sk. 4 rst. banko! Utan att vilja angifva något detaljeradt förslag till Humlegårdens framtida användande, torde det dock tillåtas att anföra hufvudgrunden, hvarefter man anser att med densamma borde förfaras. Ins. tror, att såväl lägenheten som den å-l! dömda husröteersättningen borde erbjudas stadens drätselkommission, för att genom dess benägna försorg, antingen genom egendomens upplåtande till ett bolag eller enskild person, låta besörja dess anbefallda inhägzande, inredande, efter en bestämd plan, till en lustträdgård i engelsk stil, för promenader, musikaliska underhållningar m. m., samt inrättandet af en hufvudstadens behof motsvarande s. k. Carlsbaderinrättning med tillhörande brunnsoch danssalong o. s. v. Insändaren anser, att trädgården borde vara tillgänglig för hvarje anständig person, likväl mot en ganska låg afgift, t. ex. 2 sk. bko personen; härigenom dock ej förhindradt en högre afgift för begagnandet af de inom trädgården tillgängliga särskilda förlustelser. Blefve, i förening med den föreslagna ändamålsenliga förbättringen af Humlegården, äfvenledes Packartorgsgatan upptagen ända till Stora Humlegårdsgatan, komme hufvudstadens försköning att derpå vinna betydligt. Frågan är nu väckt och derigenom har den enskilde mannen fullgjort hvad af honom kan göras; vederbörande tillkommer det att antin-j gen omfatta och utföra iden eller låta den förfalla. EVE — HA II ALA Bilaga. CARL JOHAN 8c. 8c. Sedan Kongl. Maj:t redan den 30 April 4810 i nåder anbefallt dåvarande öfverståthållaren i Stockholm att hålla noga hand deröfver, att de vilkor hvarmed den så kallade Humlegården genom nådig resolution den 47 April 1792 på 30 års tid, ifrån nyssnämnde månads början räknad, upplåten understätbållaren H. Liljensparre, hvaribland förnämligast varit föreskrifvet, att efterhand derstödes borde anläggas en engelsk trädgård, måtte i behörig ordning blifva fullgjorde, helst, hvad engelska trädgårdens anläggande anginge, sådant icke kunde uppskjutas