Aftonbladet – 6 september 1849, sida 3

LITTERATUR. Beskrifning öfver provinsen Helsingland, hörande till Gefleborgs län, af P. H. Widmark 2:a delen med karta och planch: Gefle 1849 155 sid. 8:0. När man kastar en blick på Sveriges geografiska litteratur, och påminner sig, att för angefär hundra år tillbaka första upplagan a! Erik Tunelds geografi utkom i det torftiga skick den visar, och som likväl då från författarens ida var en frukt af ganska många och stora insträngningar och arbeten; så måste man slädjas öfver den utvidgning denna nyttiga ve:enskap hos oss numera vunnit, och det isynerhet under de sednaste tiderna. Sjelfva det ulmänna geografiska verket öfver Sverge i sin relhet, hvilket ännu bär Tunelds författareamn, ehuru knappt någon bokstaf deri qvartår från honom ursprungen, har erhållit en vidd, hvarom förmodligen ingen i början kunde lrömma; och vi vilja icke heller påstå, att len sednaste, eller Forslundska bearbetningen, huru voluminös, i afseende på redaktionen af imnena uppfyller alla anspråk. Också ser man f flere tecken, att en ny allmän riksgeografi ör vårt land förr eller sednare, och kanske nart nog, är i antågande. En begynnelse derill visar sig redan i Wilh. Thams nyligen utsifna beskrifning öfver Örebro länv, såsom 1:a häftet till en geografi öfver hela Sveriges Rike.n Hvad som dock mest utmärker det tilltasande vetenskapliga sträfvandet i och för vår seografi, är det allt mer ökade antalet af moografier öfver våra landskaper, eller enskilda rovinsbeskrifningar. Detta sträfvande är viserligen icke heller nytt; redan Abr. Hälphers itgaf, för öfver ett halft sekel tillbaka, sådana fver flera af de nordliga landskaperna, såsom Jalarne, Helsingland, Medelpad, Ångermanland n. m. Likväl inflöt ganska mycket i dessa nonografier, som dels icke alls, dels endast ndirekt tillhörde geografien ; så att det hela narast blott liknade anteckningar under en esa, uppsatta öfver allting förekommande, såom antiqviteter, monumenter, historiska data