Aftonbladet – 6 september 1849, sida 3

VÄRLLIIA IUM VIRTI ID VI OSAMA odrettetandt 5 hundrade måste anses betänkligt, om det så till sägandes bemäktigar sig hela det geografiska området. Man bör besinna, att geografi visserligen bör ega statistik inom sig; den skall till en stor del stödja sig på statistiska uppgifter. Men Statistik är derföre icke identisk med Geografi, och kan alldeles icke sättas in i den sednares ställe. Denna anmärkning bafva vi trott vara på sin plats, såsom hemställan till de vetenskapsmän, hvilka sysselsätta sig med vårt fosterlands beskrifvande. Man finner i våra sednare och sednaste provinsmonografier ofta nog en synnerlig föredragets torka, som gör arbetena för en större publik nästan oläsbara, och som härflyter deraf, att förf:ne till en stor del och med skäl uteslutit Historien (hvilket element, förut intaget i vår geografi, ehuru der icke egande sin rätta plats, likväl ofta gjorde den till en mera underhållande läsning), men i stället inrymt en Statistik, för det mesta bestående blott i sifferuppgifter och tabeller. Vi äro långt ifrån att underkänna dessas stora värde; tvertom, vi vilje alls icke vara dem förutan... Men vi sakna vid dessa statistiska uppgifters sida ett annat geografiskt element, hvarpå förf:ne ännu tyckas hafva tänkt endast i förbigående och alltför obetydligt. Vi mena härmed en mera i detalj gående och med någorlunda artistisk hand utförd beskrifning på sjelfva landet, sådan, att läsaren derigenom kunde sättas i tillfälle att likasom se det framför sig i taflor. Dertill är icke nog att meddela förteckningar på sjöar, strömmar, åsar, berg, jemte siffror på deras höjd, djup, vidd o. s. v. Det är ej nog att bekomma listor på hemmanen i socknarne, jemte deras åkeroch ängsvidder i tunnlandtal, eller på socknarne inom häraderne, på häraderne inom länen o. s. v. Allt detta måste utan tvifvel äfven finnas att tillgå; men vi upprepa, att ett element till är angeläget för en god och läsbar geografi. Detta måste gifvas genom en sammanbindande landkarakterskildring, som, utan att behöfva vara poetisk, än mindre fantastisk, dock framställer landet för läsarens öga till utseende och innehåll, så, att han finner det skildt från andra provinsers landkarakter, och känner hvad detta är för sig. Om vi nödgas tillstå, att vi ännu för det mesta sakna detta egentligen landbeskrifvande element, i högre mening, istörre delen af våra provinsmonografier, så erkänna vi dock villigt allt det förtjenstfulla hos dem som redan utkommit; och deribland synnerligen hr Widmarks öfver Helsingland. Hr W. är såsom förste landtmätare i provinsen så väl känd, att redan hans namn på titelbladet utgör en borgen för arbetets pålitlighet och användbarhet. Det nu utgifna innefattar endast en beskrifning öfver Harmångers, Jättendals, Gnarps, Bergsjö och Hassela socknar, hvilka tillsammans bilda Bergssjö tingslag, och utgöra sjelfva den nordligaste delen af Helsingland, stötande till Medelpad. Att detta innefattar en ganska liten del af provinsen finner man, då blott i Norra Helsingland trenne tingslag till (nemligen Delsbo, Enångers och Forssa) återstå. Förf. tillkännager också, att arbetet till sin plan är ämnadt att blifva sex delar. Denna, liksom till prof på arbetets plan och syftning, publicerade delen kallas den 2:dra, eburu ännu ingen första del utkommit. Orsaken är, att denpsamma i nummerföljd bör föregås af en all;män (en inledning öfver hela provinsen?), ohvars utgifvande ännu någon tid fördröjes, af psvårighet att å spridda ställen samla de för ;den historiska afdelningen nödiga underrätstelser. Hr W:s arbete hör utan tvifvel till det srundligaste man i denna vetenskapsgren hos oss ännu eger. Han måste också hafva varit rätte mannen dertill, då han allt sedan 1832, egenskap af styresman för Gefleborgs läns afvittringsverk, haft ledningen af de mätningar,! vilka för afvittring öfvergått Helsinglands vidträcktaste socknar,. Hr W.-uppgifver sjelf lere unga landtmätare (hrr Dahlberg, Ahlström, Blomgren, v. Sydow och Hallqvist) såsom medjelpare i upprättandet af detaljerade sockneaartor öfver hela Helsingland, de flesta i en kala af 2500 alnar på decimaltummen, alltså sanska utförliga. Det synes också hafva varit fsigten, att utgifva sjelfva dessa socknekartor; nen då kostnaden befanns för dryg, har förf. nåst inskränka sig till sammandrag af dem, ingslagsvis eller i andra större delar. Med let nu utgilna häftet följer en sådan sammanIragen karta öfver Bergssjö tingslag. Det är cke en blott geografisk karta, sådan som t. ex. le Hermelinska, utan den kan med skäl kallas n situationskarta. Man träffar här till och ned hemmanens skiften utsatta och med litere utmärkta. Straxt i början af arbetet finner man en f hr Blomgren gjord Tableau öfver den bergrans, som vid Bergsjö kyrka omsluter horionten, tagen från Kyrkberget, 530 fot öfver afvet. Det är ett slags perspektivritning, i nening att läggas i rund, så att man från den ngifna höjden har utsigter i alla fyra vädertrecken. Då det hela utkommit, torde rätta tiden lifva för en närmare kritik. Åtminstone önka vi afvakta första delen, hvilken, såsom kalande en blick på Helsingland i mera omfatting, lättare kan bedömas och pröfvas, än en vängd detaljuppgifter från orter och ställen, varpå man ingen anledning har att tvifla, men om man dock svårligen kan kontrollera utan tt fara till Helsingland. Vi inskränka oss sådes för närvarande till det sagda, med tillnskan af all den uppmuntran från publikens ida, hvarpå den grundlige förf:n med skäl kan öra anspråk för sin nedlagda möda och sitt2 örtjenstfulla arbete. ? rsss——————A ÄA S .e LÄTTEGÅNGSocH POLISSAKER. I I går afton anträffades af Polisuppsyningsmännen fi allstedt och Kooptz i huset AF 29 norra Badstugu-d atan, förre korrektionisterne Petter Wennman och jk etter Larsson haende tillsammans. Under vwvisitalt Am mi OO OL (NM FR LM HH b-—-— HL MN mm — ee —Er l