Aftonbladet – 6 september 1849, sida 2

Article Image
.ugos. Man ser häraf huru ofta gerom små medel erom en enda djerf handling, utförd på rätt ställe ch vid rätt tid, kan medföra stora resultater. Meelmåttiga fältherrar följa routinens breda stråt, geniet deremot bryter sjelf sin bana.n ITALIEN. Venedigs kapitulation. Den med förra posten ankomna underrättelen att Venedig givit sig, bekräftas till fullö f de i dag a komna tidningar. Allg. Zeitung verättar: Franska och engelska konsulerna i Venedig kommo den 19 Augusti till fälttygnästaren Gorzkowskys hufvudqvarter såsom varlementärer för att med honom inleda unlerhandlingar om stadens, öarnes och fästenas ppgifvande; men af politiska skäl inlät sig älttygmästaren ej i några sådana. Konsulerna iterreste derför, och den 20 kom en talrik deoutation af venetianer af alla klasser till lägret och förklarade att staden vore färdig att genast gifva sig, med vilkor att dess pappersmynt, som 1 nominalvärde uppgår till 60 millioner lire, finge cirkulera med 23 procents rabatt. Fälttygmästaren ville ej ingå på detta vilkor, men underrättade fältmarskalken Raletzky och ministern von Bruck om saken, vilka genast begåfvo sig till Mestre och uppsjorde öfverenskommelsen. Det förljudes, att le venetianska ,carte patrioticax tills vidare cke skola kasseras, men att der lemnats hopp om en möjlig öfverenskommelse i afseende på lem. Enligt Weser-Zeitung har följande öfverenskommelse angående Venedigs uppgifvande blifvit afslutad: 4) Staden underkastar sig på de vilkor,som iro bestämda i marskalken Radetzkys proklamation af den 14 August ; 2) staden öfverlemnas inom 4 dagar. Alla officerare, som förut varit i kejserlig tjenst, alla utländska miitärer och alla i en förteckning uppgifne civile personer lemna staden. Det af kommunalstyrelsen utgifna pappersmyntet nedsättes till halfva nominalvärdet och invexlas mot nytt pappersmynt, hvilket sednare amorteras på Venedigs och dess områdes bekostnad. Det s. k. patriotiska pappersmyntet aflyses och om de öfriga skulderna skall framdeles bestämmas. Den 23 hade de österrikiska trupperna besatt de yttre fästena, och den 26, 27 och 28 skulle de öfriga punkterna af befästningarne besättas. Under dessa dagar skulle alla trupper i Venedig afskedas och hemskickas hvar till sitt, utom gensdarmeriet och nationalgardet, hvilka kårer först efter den 28:de skulle applösas. Ett bref från Rom af den 20 säger, att general Oudinot dagen derefter skulle med 10,000 nan återvända till Frankrike; men denna unlerrättelse synes fordra bekräftelse. Påfven skulle den 8 Sept. resa till Neapel ör att öfvervara den stora Piedigrottafesten. Sardinska regeringen har förbjudit firandet i sorgefester öfver konung Carl Albert. Detta väckte naturligtvis både förundran och missvöje i landet. Nu tror man sig veta att oraken är, att när sardinska sändebudet i Floens icke velat infinna sig på en der af österikiska fältmarskalken, dAspre gifven fest till irande af kejsar Frans Josefs födelsedag, i aneende till sorgen öfver Carl Alberts död, hade aron dAspre lofvat att ban, för att hämnas, kulle hindra andra från att fira sorgefester öfser den aflidne konungen och derefter genom votelser förmått sardinska ministeren till ofvannämnde förbuds utfärdande. — De häktade leltagarne i stenkastningen och oväsendet vid tt hus i Milano, derifrån en stor fana med ;sterrikiska kejsarens namn var uthängd, hafva ill större delen blifvit straffade på ett högst orutalt sätt. 34 af dem, hvaribland godsegare, köpmän, embetsmän, konstnärer och studener, hafva blifvit dömda till 25—30 slag af pö eller 1—2 månaders fängelse i jern, och 2 sångerskor, Ernesta Galli — 20 år gammal — och Maria Conti från Florens — 18 år sammal — den förra till 40, den sednare till 30 slag af ris. Embetsmännen hafva dessutom örlorat sina sysslor, och utländningarne äro andsförvisade. Bestraffningen skedde offentigt på Piazza Castello, utom fruntimmernas, vilken verkställdes enskildt. Af brist på bevis blefvo 8 personer frigifna. RYSSLAND OCH POLEN. Tidningarne hafva ännu icke kommit öfverens, huruvida storfursten Michael blifvit rörd uf slag eller icke; somliga berätta detta, andra förneka det. Paskiewitsch och general Görgey väntades till Warschau den 4 dennes. AMERIKA. Presidenten i Förenta Staterna, Taylor, har haft ett anfall af koleran och var vid postens afgång visserligen bältre, men ännu icke utan fara. Lusten att införlifva Cuba med Förenta Staterna är så stark, att fråga varit om utrustande af en enskild expedition, som skulle afgå från Neworleans till Cuba och rycka ön ur spaniorernas välde. Presidenten har måst ut

6 september 1849, sida 2

Thumbnail