Aftonbladet – 3 september 1849, sida 2

Article Image
lände, som jag sett i manufakturdistrikterna i Stor-Britannien. Hvad deras moraliska tillstånd angår, så må de, som haft den djerfheten att bära hand på sina medmenniskor, för att tillegna sig dem som sin egendom, må de inför den Allsmäktige ansvara för sina gerningarl Om kyrkors och presters ökade antal får anses som ett tillfredsställande bevis på Christendomens tillväxt, så bör man lyckönska sig öfver den kraftiga religiositet, som samvetsfriheten utvecklar i Amerika. Liverpool, med ungefär lika folkmängd som Newyork, har icke hälften så många kyrkor och prester. Men vi frukta, att de moraliska resultaterna icke alltid svara i arithmetisk proportion emot den andeliga utvecklingen. Vår resande handtverkare gör i detta afseende några förståndiga reflexioner angående de politiska förhållandena i Amerika. Det intryck, som Amerikanernes seder, lefnadssät!, och framsteg i vettenskaper och konster, såsom bevittnade genom deras städers prakt, deras kommunikationers mångfald, och deras manufakturers hastiga tillväxt, gjort på mitt sinne, har öfvertygat mig derom, att ifall den stora politiska frihet de äga icke haft med sig i följe en större individuel sällhet, än som åtnjutes i mindre fria länder; så är sådant endast deras eget fel, emedan det beror af dem sjelfva att vidtaga alla förbättringar i sitt samhälls skick, som de finna nyttiga och lämpliga. Amerikanerne hata i allmänhet Engelska aristokratien för dess stora inflytelse och dess Politik, och de förakta folket som underkastar sig ett sådant välde. Men i många afseenden hysa Amerikanerne ganska irriga begrepp om folkets sociala belägenhet i England. De betrakta oss som slafvar, tvungne att buga sig till jorden för hvarje liten Lord, och att underkasta oss Drottning Victorias vilja utan minsta knot. Men de se icke bjelken i sitt eget öga: d2 besinna ej, att de bafva en president, som utöfvar en långt vidsträcktare makt, än Suverränen i vårt land någonsin skulle våga begagna. A merikanerne betrakta Stor-Britannien såsom ett land, hvilket de med fördel kunna bekriga

3 september 1849, sida 2

Thumbnail