Aftonbladet – 1 september 1849, sida 2

Article Image
dan allt detta endast kan intressera dem som sjelfva idka samma industri. Men hvar och en kan begripa hvad vår insigtsfulle resande anmärker, rörande de ofördelaktiga vilkor som Amerika för närvarande! erbjuder åt dem sam skulle vilja dit utflytta och der anlägga manufakturer. De förnämsta deribland äro: saknaden af kapitaler, ett illa ordnadt kreditsystem och ytterlig brist på ett i omlopp varande bytesmedel af någorlunda stad, adt värde. Utomdessäro så väl ylleoch. bomulls-, som jernmanufakturerne m. fl. för hela sin existens beroende af lagstiftande maktens beskydd, utan hvars åtnjutande de ejkunna täfla med de europeiska. Det händer derföre icke sällan, att oförmodade förändringar i tullförfattningarne ruinera fabriksägaren och beröfva honom plötsligen hans förmögenhet. Men i trots af allt detta, framgår Amerika med snabba steg på industriens bana och skall snart blifva en slöjdidkande nation. År 1840 exporterades från Förenta Staterna bomullsvaror af landets egen tillverkning för 3,549,007 dollars värde. Jag har sett ganska vackra kläden af vanlig bredd, tillverkade i staten Newyork, för ett pris af två till två och en half dollars. Jag har sett gröfre bomullstyger utbjudas för lika lågt pris som de kunna säljas i Glasgow; jag har sett smidd spik, för ett pris af 4 cents (5 sk sv. bko) skålpundet: ock allt detta icke tillverkadt af en fattig befolkning som säljer för underpris, utan i följe a förbättringar i mekaniken, arbetsbesparande machiner och öfverflöd på alla materialier til välstånd.s Olägenheterna af myntets osäkra värde i helg Unionen och af de skiljaktigheter, som nästar hvarje särskild stat i detta afseende företer, är ganska allvarsamma till sin natur, och alla re sande hafva yttrat sig mer eller mindre vid lyftigt derom. Rörande denna punkt säger her Thomson: .I Den största svårighet jag erfor under min resor, var då jag behöfde vexla penningar. De lär omöjligt att beskrifva det i omlopp varan 5 de myntets dåliga beskaffenhet; det består en .Idast och allenast i kreditsedlar, utgilna af en

1 september 1849, sida 2

Thumbnail