Aftonbladet – 24 augusti 1849, sida 1

ve VER Fröet Pra gr båg å SA Sie Je blifva orörlig, så länge icke någon fara är för oss eller någon rätt att inblanda oss i frågan. Denskall gå öfver Alperna, den skall betäcka Piemont, den skall blifva en väpnad intervention, när ett af följande tvenne fall inträffar: Anlingen all Italien påkallar vår hjelp; Eller, att Carl Albert blifver besegrad och Piemont, Frankrikes förmur, anfallet. Det första fallet har icke inträffat: Italien har icke begärt vår hjelp; tvärtom. Det andra fallet har deremot inträffat: Carl Albert har blifvit slagen och Piemont anfallet. Alparmten har icke framryckt för att hjelpa och beskydda Carl Albert och hans rike: det är väl sannt; men då var jag icke mera i regeringen. Jag har tvänne gånger sagt på talarestolen: Jag skulle bafva låtit den rycka fram. Den provisoriska regeringen, det verkställande utskottet och generalerna veta det, Så förhåller sig saken, M. H.! Ni ser, att denna politik är vida skiljd från det macchiavellistiska sy stemet, att störta och att kompromettera en äfventyrlig, olycklig och tapper konung, som republiken understödja mot hans vilja utan någon förevändning, eller lemna i sticket efter hans nederlag, utan fara för våra gränser och för vår sak. Hade jag sagt, hvad man tillägger mig, så skulle jag icke endast varit den medelmåttigaste diplomat, utan icke ens hederlig karl. Mottag äc. Lamartine. De indragna rödar tidningarne börja ånyo så småningom visa sig. General Serrano har ankommit till Paris, Regeringen säges ämna återinföra saltskatten och den -gamla posttaxan. Med England är träffad :.den ömsesidiga öfverenskommelsen, att hvarje i ettdera landet utfärdadt patent äfven gäller i det andra. N STORBRITANNIEN. Den nyligen bildade Royal British Bank skall snart begynna med sin verksamhet. Den afser att i England införa skottska banksystemet, som hufvudsakligen deruti skiljer sig från detj engelska; att de skottska bankerna mottaga små deposita, så att större delen af deras kapital består af deposita om 10—200 , hvaremot de engelska bankerna endast mottaga större summor. Brittiska banken skall mottaga deposita af minst I och å dem betala tre procent ränta, gifva kreditivrätt mot 5 procents ränta och 1 proc. kommissionsarfvode samt lån mot Irevers med borgen till 6 proc. renta och 1 proc. kommissionsarfvode. De fattiga klasserna i England komma troligen att hädanefter helIdre lemna sina besparingar till denna bank, än till sparbankerna, der många formaliteterförsvåra insättningarnes uttagande. ITALIEN. Af de tre kardinaler, som utgöra påfliga regeringskommissionen i Rom, har den ene, della I Genga, alltid varit illa ansedd af folket, emedan han är slägt med Leo XII; vid amnestien kom han, såsom legat i Pesaro, i hvarjebanda stridigheter med sina underlydande och undgick med knapp nöd att bli mördad. Han Iskall vara en talangfull man. Den andre, VanInicelli, har såsom guvernör i Rom och sederI mera såsom kardinallegat i Bologna fått namn för moderation. Altieri, förr nuntius i Wien, Iblef såsom Comarca di Roma, efter Pius IX:s nya municipalinrättning, icke illa mottagen af folket och anses för en klok och skicklig man; ban är jemnförelsevis ung. En af de romerska triumvirerne, Mazzini, har aflåtit till romarne en proklamation af följande lydelse: Edra bröder i Lombardiet —detta Jand der afhållelsen från cigarrökning år 1848 var förspelet till uppresningen och segern, hade till fältrop: Italienare, afhållen er från franska produkter,. Må detta fältrop, som redan blifvit väl upptaget i andra italienska provinser, hos eder, romerska medborgare, finna ett väldigt och enhälligt genljud. Må det vara Iden högtidliga förklaringen att alla moraliska, materiella och ekonomiska band äro brutna I mellan inkräktarne och de förtryckta, ända tills friheten är pånyttfödd. Afvisen oförsonligt alla manufakturvaror, alla viner, alla böcIker, allt som kommer från Frankrike. Upphören med alla handelsförbindelser, och visen de lagenter, som erbjuda er varor, edra republikanska martyrers grafvar och sägen dem: Era I varor lukta blod; de komma från samma land Isom vår republiks bödlar, och kanonerna, för hvilka våra vänner fallit. Förderfvadt genom egoism och materiella begär, har Frankrike blifvit en handelsbod. När den nyheten blef bekant att franska fanan, efter att hafva gått öfver våra bröders lik, hade i påfvekonungens franska fonderna. Såra spekulanterna i deras linteressen; visa dem att ett brott alltid medför vanära och elände för. gerningsmannen! Trohet och beständighet! Gud bringar hastigt till mognad deras öde som föraktat rättvisan. Till den förut berättade nyheten, att venetianerne drifvit bort hela österrikiska blokadflotiljen, lägga vi den ännu vigtigare, att österrikiska belägringskåren vid Mestre fått ordre att den 10 dennes draga sig tillbaka på 10 lmigliers afstånd. Chefen grefve Thurn blir troligen afsatt, och man gissar att hans efterIträdare blir en general Gorezkowsky. Tidningen Lloyd lemnar följande intressanta lunderrättelser om Garibaldis och hans tappra trupps sednaste öden: Alltsedan Venedigsblokering börjades, har Punta IMaestra (gränsen mellan romerska och venetianska området) varit ansedd för en af de vigtigaste punkterna på denna kust och dess bevarande anförtrodt åt den outtröttlige, uppmärksamme kapten Scopenich, chef på briggen Oreste. En skonare och tre kaponThåtar, hvilka tillika stodo under denne nitiske mans Tbefäl, förslogo att hålla farvattnet rent, hindra smuggling och göra slut på de talrika fiskrarnes handtering. Den 4 Aug., när denna lilla division gjorde sin vanliga kryssning, upptäcktes i solnedgången maÅsterna å en mängd större: båtar, som på det långa alståndet togos för fiskarbåtar och som syntes komma från Gerotrakten samt hålla på Punta Maestra. Kapten Scopenich intog med sin flotilj en sådan position, att han kunde hindra de upptäckta båtarne rån att segla förbi honom. Mot morgonen blef deras antal synligt, äfvensom deras afsigt au segla kring Punta Maestra för att komma in i Chioggias Åfarvatten. Båtarne voro ordnade i kolonner på ömse sidor om Oreste, hvaraf kunde slutas att afsigten var att äntra detta fartyg och, sedan detta hinder Åyore undanröjdt, gå till Venedig. Scopenich, som nu insåg att han hade att göra med en del af Garibals legion, lät affyra akterkanonerna mot den lilla calvan i vwinkadammad hvita hvarken kunde locka till krig utan trolöshet, eller) md Mrs SN I Mg ot d vc FIER namn efterträdt republikens fana, stego del! br ma mn rea