Aftonbladet – 24 augusti 1849, sida 1

vit frihetens sak förlorad för Italien; vid Arezzo hade han afskedat sina legioner, men nära 200 man ville icke lemna honom, utan svuro honom ånyo trohet och bådo att få följa honom. Det hade lyckats denna trupp. att komma från Apenninerna till Cesenatico, hvarest de hade tvungit alla fiskare att lemna dem sina båtar. Om Garibaldis maka berättar en annan tidning, itt hon är icke fullt 30 år gammal, af yppig växt, har lifliga ögon och svart glänsande hår. Få af hennes kön öfverträffa henne i kraft och mod. Hon har ofta suttit tjugu timmar till häst, jemte sin man, åt hvilken hon gjort adjutantstjenst. Kort före Roms kapitulatinn skickade Garibaldi sin fjerde och femte legion in i bergstrakten för att betäcka hans reträtt. När han hade blifvit slagen och måste draga sig tillbaka, bildade fjerde legionen, kommenderad af hans fru, eftertruppen. Under den besvärliga marchen i Apenninerna fick han en dag rapport att fjerde legiönen var anfallen, och Leonta (så heter frun) i elden. Då beklagar jag fienden, svarade han lugnt; ty sedan hon blef fjerde legionens chef, slåss den som lejon., — Straxt derefter kom också Leonta i full karrier med den underrättelsen, att legionen hade slagit sig igenom utan synnerlig förlust. GREKLAND. Enligt artiklar i ett par tidningar, äro alla de flyktingar, som stridt för sitt fåderneslands befrielse af hvad nation de vara må, inbjudna af grekiska folket att söka tillflykt i dess land, der de skola blifva hjertligt mottagna och erhålla nödigt understöd för att kunna lefva. En kredit på omkring 60,000 rdr rgd är för detta ändamål öppnad, och hötel dOrient i Athen är ställd till de landsflyktiges disposition. Till Patras hafva ankommit 80 landsflyktige italienare, som blifvit väl emottagna. Ett fartyg, som skulle afgå från Marseille till Athen den 11 dennes, var dessutom färdigt att mottaga de flyktingar, som ville begilva sig till Grekland. å FÖRENTA STATERNA. Koleran härjar förskräckligt nästan i hela Unionen. I andra veckan af Juli dogo i Filadelfia 458 personer, i NewVYork 991, i Cincinnati 1081, i S:t Louis 943 o. s. v. Underrättelserna från sistnämnde stad (som för ett par månader sedan nedbrann till hälften) äro fasaväckande. Liken multnade obegrafna i husen, och otyglad sedeslöshet herrskade der; knappt någon natt förflöt utan: att mord och rån föröfvades. Nyss ankomna europeer blifva synnerligen lätt offer för koleran. Äfven negrerna i de södra staterna, särdeles i Mississippidalen, dö i stor mängd. Dödligheten på de ångbåtar, som gå å nämnde flod, är omåttlig; af 450 passagerare — mest emigranter — ombord på ångflartyget Sultana, dogo 200. Fälten och städernas torg äro öfverfulla af de yppigaste frukter, men ingen vågar smaka dem. Under sådana omständigheter lida naturligtvis handel och vandel; och många familjer, hvilkas stöd koleran bortryckt, hemfalla åt nöden. Bomullsoch sockerskörden i Mississippidaten Jofvar icke att blifva god. Frost, öfversvämningar och kolera hafva förstört utsigterna för året. Gränslinien mellan Förenta Staterna och Canada, som utstakats i enlighet med Ashbburtonska fördraget, har kostat 300 man 18 månaders arbete. På en sträcka af 300 engelska mil är en 30 fots bred väg huggen genom sko gen och alldeles rensad från träd. För hvar mil är en hvitmålad gjutjernspinne uppsatt, fyra fot hög, sju tum. i fyrkant nedtill och fyra tum upptill, samt försedd med en inskrift i upphöjda bokstäfver, angifvande de kommissariers namn som utstakat linien, och dagen då det skedde: 7 I de södra staterna bedrifves industrienmed oförminskad kraft. Sednast har ett bolag bildats i Georgien för att med 1, million dollars kapital anlägga bomullsspinnerier. 1 Alleghany, nära Pittsburg, har: en eldsvåda lagt i aska 38 hus och en kyrka. Någonting, som väckt den största indignation i hela landet, är att frivilliga brandkåren vägrat biträda vid släckningen, om den ej finge 400 dollars i betalning. Slaffrågan sysselsätter fortfarande de utmärktaste männen. Calhoun har offentliggjort en lång adress, till svar å ett tal af emancipationens taleman Benton, och af denne väntar man ett ännu längre svar. Van Buren har också uppträdt med en adress. till förmån för Willmot-öfverenskommelsen, enligt hvilken P: det nyvunna territoriet ej skall få bållas slafvar. Henry Clay har yttrat sig i sammasyftning. General Scott har offentliggjort ett bref, hvari ban förordar Canadas införlifvande med Fristaterna. Antalet af dem som hysa samma önskan tillväxer betydligt i begge länderna. Största motståndet anser föreningen komma att möla hos de södra untoönsstaterna, hyilka frukta all förökning af de norra staternas vigt och, för att åtminstone vinna uppskof yrka att Canada ej bör införlifvas med Förenta Staterna, förrän Cuba, Jamaica och de öfriga brittiska besittningarne i Westindien kunna följa än tidning i NewOrleans meddelar en a klaring af den 17 Juni, SOM Varit kungjord I Matamoras, under titel: Enhällig förklarar Sierra Madres sju norra stater i Mexiko. Det heter deruti, att folket är trött vid de politiska förändringarne, som blott äro ett evigt förtryck — Vid regeringens fordringar, som blott gå ut på att förstärka dess egen makt — vid militärutskrifningen, SOM skett blott för att tillintetgöra all industri, utom de förtrye— vid att förnekas fri besittkandes egen . ningsrätt till jord, fastän landet har öfverflöd deraf — vid att herrskarne hopa åt sig purpur och guld, medan folket lefver i fattigdom och elände — vid att slafveri får existera i hemmet bland de infödde, fastän negerslafveriet är upphäfvet; hvardera ar dessa klagopunkter slutas med orden: atill följe häraf förklare vi oss fries Proklamationen slutar Vi Föreningen med Mexiko har upphört. : bafva dragit svärdet. Stunden är kommen — död åt tyrannernel, Se : SN 3NOGRHOL Enkedrottningen, som ankom till Christiania aan 19 d:s kl. !, I e. m., emottogs af en stor