Aftonbladet – 24 augusti 1849, sida 1

SÅ ER UTE. GO FÖRR Te AA NT gen skulle ske den 19 Aug. Omedelbart derefter skulle den nya regeringskommissionen installeras, såsom det troddes den 20:de. i Etatsrådet C. Paulsen hade ännu icke an-l kommit till Fieasburg, men skulle snart frånl: Köpenhamn begifva sig dit. Den af tyska blad utspridda underrättelsen, att regeringskommissionen upplöst sig och lem nat Flensburg, vederlägges således af danska blad. Den 17 dennes ankommo de första svenska trupperna till Helsingör, utgörande en sqvadron af Kronprinsens husarer, omkring 110 man, under baron Bennets befäl; den 18 ankom ett batteri af Wendes artilleri under grefve Wachtmeister; den 19 såg man fregatten Josephine, som i Landskrona tagit ombord 600 man af norra skånska infanteriregementet, passera söderut; samma dag på e. m. ankomls ångskeppet Gylfe till Köpenhamn och afseglade! den 20. Den 21 troddes svenska trupper kunna: vara i Flensburg. f Altonaer Mercur meddelar fem dokumen-: ter angående vapenstilleståndet: : Det första är en förnyad uppmaning från grefve Brandenburg till ståthållareskapet, att. bidraga dertill, att stilleståndet nöjaktigt utföres. Det är dateradt den 18 Juli och kanli anses som svar på ståthållareskapets krigiska protest mot vapenstilleståndet. Den preussiska ministerpresidenten hotar här att draga alla sina trupper från hertigdömena, utan att sedan kunna motsätta sig danskarnes inryckande, hvarjemte general Bonin och alla preussiska officerare skulle hemkallas från slesvigholsteinsk tjenst. — Slutligen följa försäkringar om, att städse vilja häfda hertigdömenas rätt och bebof, 0. s. V. Ståthållareskapet svarade härpå den 20 Juli och beklagade, att det icke fått del af underhandlingarne. Emedlertid uttrycktes det hopp, att man väl skulle kunna blifva ense, innan Bonin och de öfriga preussiska officerarne hem-l, kallades. ; Den 23 Juni följde en ny, vida höfligare, i nästan krypande uttryck affattad skrifvelse från ståthållareskapet till grefve Brandenburg,.: Ståthållareskapet visade sig här benäget patt beriktiga sina åsigter om konventionens innehåll och betydelse och beder slutligen i alll. ödmjukhet att få behålla Bonin och de öfrigal: preussarne. l Då den Preussiska regeringen icke svarade; härpå, sändes Balemann till Berlin, men kunde icke heller få några upplysningar Ståthållareskapet skref då, den 4 Aug., i hotande ut-l: tryck till det preussiska utrikesministeriet: att: det förnyar sin protest, liksom det i Stockholml: den 20 Juli har, protesterat mot att svenskal. (rupper skulle besätta Nordslesvig; det kundel ej tillägga konventionen någon bindande kraft! för sig eller förpligtande gilvighet för invånar-. ne, och följaktligen icke erkänna rättmätigheten af sådana åtgärder, som i Hertigdömenal: l j t I L 6 f kunde vidtagas till konventionens utförande (t. ex. att en demarkationslinie drogs). Ståthållareskapet kunde icke heller betrakta svenska trupper i Nordslesvig såsom neutrala eller tillåta någon annan auktoritet alt. vid sin sidal: deltaga i hertigdömenas regering, förbehållande sig fri hand öfver den Sesvig-Holsteinska ar-! måen. Slutligen hotas med oundgängliga svå-l: righeter,, som nödvändigt skola uppstå, om ståthållareskapet icke rådfrågas i afseende på underhandlingarne; ja man ville icke ns tro,! att Preussen bar haft allvar med hela vapen-. stilleståndet och fredspreliminärerna. Den ofvannämnda protesten mot Nordslesvigs besättande med svenska trupper är daterad den 20 Juli och ställd till den svenske utrikes ministern. Ståthållareskapet protesterar mot Hertigdömenas besättande med andra än tyska trupper, och hoppas af konung Oscars rättvisa, att hans trupper icke skola öfverskrida SlesvigHolsteins gräns. Etatsrådet Wegeners förr nämnde skrift om Augustenburgarnes förhållande till det SlesvigHolsteinska npproret, är grundad på de bref och papper, som efter hertigens brådstörtade flykt från Augustenburg föllo i danskarnes händer. Planen har onekligen varit, om man får döma af denna skrift, att försäkra den Augustenburgska familjen om Danmarks krona. Till att uppnå detta mål, heter det i denna boks anmälan i Berl. Tid., hafva de begge bröderna begagnat de mest föraktliga, lumpna och nedriga medel, och på samma gång fört de tyska furstarne och det tyska folket bakom ljuset på det skamligaste sätt, under föregifvande att bäfda Tysklands nationalitet samt förmenta rättigheter och friheter. Augustenburgarnes plan uppgifves hafva varit att tvinga Danmark genom Holstein och Tyskland; hufvudideen blef derföre att sönderstycka den danska staten. Under agitationen skrifver prinsen af Noer till brodren den 6 Jan. 1843 och berättar, huru han korresponderar med konungen postdagligen för att lugna och öfvertyga honom, att man alls icke vill skiljas från honom. — Hertigen, heter det vidare, bar sjelf författat nästan alla tidningsartiklar, som han genom sina handtlangare ochl isynnerhet Jasper m. fl. lät införa i åtskilliga tyska blad. Den Samwerska skriften, i hvars redigerande hertigen äfven deltog, hade manl ifrigt bestyr att sprida. 1 synnerhet var man angelägen att få konungen af Preussen att läsa denna skrift. Detta värf uppdrogs åt prins Waldemar af Augustenburg. I ett bref från honom till hertigen, dateradt Potsdam den 18j Nov. 1844, heter det bland annat: Der König kennt die Frage durchaus nicht, wie ich aus öfteren Unterredungen mit ilim weiss, packt jedoch Wie immer das deutsche Interesse an, wenn man ihn darauf bringt; wunsere Prinzen haben ebenfalls läuten, aber nicht zu-I sammenschlagen hören; höhere Staatsbeamte habe ich auch nicht gefunden, die die Sache genau kennen, ausser dem Minister Rochow.:..; einige behaupten, abgesehen vom HRechtspunkt, könne es den Mächten doch nicbt gleich sein, ob Dänemark so oder so gross sei... Willissen ist... dienstthuender Fläögeladjutant, und wird als soleher nicht ermangeln den König auf die Samwersche Schrift aufmerksam zu machen, oder, was besser ist, ibm daraus er