Aftonbladet – 9 augusti 1849, sida 1

rare, Diet utsedd all satlla kronan på reaktotionens verk. (Forts. följer.) UTRIREES. De med dagens post ankomne utländska tidningar gå från London till den 31 och från Paris, Frankfurt och Wien till den 314 Juli; Hamburgerbladen gå till den 3,samt Berlineroch Stettinerbladen till den 4 dennes. FRANKRIKE. Hufvudstadens och landsortens tidningar äro fulla med tal, som republikens president hållit och afhört på sina resor. De tyckas alla vara efter ungefär samma mönster. Man lägger vigt på ett rykte, att presidenten kort efter sin återkomst, den 13 Aug. ämnar hålla stor revy på Marsfältet öfver de 150,000 man starka trupper, som äro förlagde inom Seinedepartementet. Den 15 Augusti var kejsar Napoleons födelsedag, och mången har förutspått att den befarade statskuppen blifvit utsatt till denna dag. Legitimisterna,, säger en korrespondent, intrigera naturligtvis; Orleanisterna hafva intet emot ett presidentskap på lifstid eller på 6 å 8 år, emedan man under grefvens af Paris minderårighet gerna vill bibehålla status quo.n Mer än 60 folkrepresentanter af berget påstås hafva beslutat, att oaktadt prorogationen icke lemna Paris. Samma afsigt tillskrifves flere legitimistiska notabiliteter. De legitimistiska organerna begynna nu helt öppet uttala sitt misstroende mot de hemliga ledarne af regeringens politik. Gazette de France yttrar: Vi vilje afslöja ställningen. Man vill genom kejsaredömet komma till Orleanismens återställande. Man vill göra presidenten till tioårig konsul, för att vänta, till dess grefven af Paris blifvit myndig. Hr Thiers är ledaren af denna plan., Under sådane omständigheter är man högst nyfiken att få se, huru det 23-mannautskott blifver sammansatt, som under nationalförsamlingens frånvaro på visst sätt skall representera densamma. Thiers och Mol arbeta ifrigt 1 sitt och högra sidans intresse. Man talar mycket om en politisk soir, som för kort tid sedan ägt rum hos general Cavaignac. Der språkades mycket om de reaktionäras och maktegandes planer. Cavaignac var sjelf hela tiden tyst och återhållsam, blott en gång uppträdde han och förklarade med energi, att, om man förnärmade konstitutionen, skulle han och hans vänner veta att försvara den med vapen i hand. Man anmärker, att ehuru presidenten Bonaparte i det hela blef ganska väl emottagen i Angers, hördes dock nästan endast lifliga rop af Lefve republiken! Man hörde knappast några rop, sådana som Lefve Napoleon! eller ens: Lefve presidenten ! Det berättas, att den gamle Ludvig Filip skulle hafva hos regeringen begärt tillåtelse att i djupaste inkognito få besöka sin sons graf. Den spanske Carlistgeneralen Cabrera uppehåller sig för närvarande i Paris. Dit väntas! äfven Pater Ventura, som den 23 Juli ankom till Marseille. De politiska fångarne i La Conciergerien i Paris anhöllo den 30 Juli genom Proudhon att i ett större rum få fira Juli-volutionens årsdag. Detta beviljades dock icke. Patrie vill veta, att marskalk Gårard eller general Arrighi från Padua skulle återtaga den genom Molitörs död lediga kanslersbefattningen vid hederslegionen. Efter Molitors död återstå : nu 5 marskalkar i Frankrike: Soult, utnämnd 4 af Napoleon, samt Gerard, -Sebastiani, Reille och Dode de la Brunerie, utnämnde af Ladvig Filip. Marmont, som likaledes blifvit utnämnd af Napoleon, har. efter Julirevolutionen 18301, blifvit utstruken från marskalkslistan. E Konseljpresidenten och justitieministern Odilon Barrot har framlagt ett lagförslag angående domstoarnes organisation. En af de väsendtligaste för-: indringar, som här föreslås, är, att vid alla apella-! ionsrätterna, den Parisiska endast undantagen, förnas anKlagelsekammaren med den afdelning af fäten, som dömer i appellsaker från korrektionspolisen. i De domare, som hafva deltagit i åtalet, men icke i undersökningen, kunna vara domare i assisrätten men likväl icke presidera i densamma. För en del if domstolarne nedsättes antalet af deras medlemmar, wvaremot andras antal förökas. TI afseende på valet f domare bestämmes, att hvarje domstols president ch prokuratorer skola uppsätta en lista på kandidaer, som afsändas till förste presidenterna och genealprokuratorerna. Dessa listor öfverlemnas till apellationsrätten, som derefter uppsätter en definitiv sta. Dessutom skola förmännen för advokaterna i varje distrikt vid samma tid församlas der, hvarest ppellationsrätten har sitt säte, och uppsätta on kance UD RR Men BR KV RR