Aftonbladet – 3 augusti 1849, sida 2

De mötte de allierades plan med koncentrationssystemet, som satt dem i stånd att åt hvilket håll som helst kasta en stor styrka, som åtminstone på den anfallna punkten var fienden öfverlägsen. En berömd fransk general säger: Krigskonstens hemlighet består deruti, att på rätt ställe och vid rätt tid sammanföra en öfverlägsen makt, om man äfven i det hela är svagare än motståndaren., På detta sätt hafva ungrarne tillintetgjort Jellacic i söder och gjort öfvergången af Waagfloden stridig för Haynau. Operationerna att förhindra denna generals armå att sätta öfver nämnde flod, hafva egentligen afgjort utgången af detta fälttåg. Fyra veckors tid har den förenade rysk-österrikiska armen, som då räknade öfver 100,000 man ännu fullkomligt oförsvagade, väl underhållna och i alla hänseenden stridbara och käcka soldater, under Haynaus befäl sökt forcera öfvergången af Waag — allt förgäfves! Från detta ögonblick kan man med skäl anse fälttåget förloradt. Hade deremot Haynau lyckats gå öfver Waag, så skulle ungrarne ofrivilligt blifvit trängda emot Paskiewitsch, hvilken vid Kaschau väntade på en sådan utgång med sin koncentrerade armå, och Görgey hade då, sammanträngd mellan tvenne armåer af 200,000 mans styrka, måhända varit förlorad. Huru vigtigt det var för de kejserliga att komma öfver till Görgey på venstra Ponaustranden, inser man deraf, att Haynau, sedan Waagöfvergången misslyckats honom, med ilmarscher framtågade på högra Donaustranden och försökte att gå öfver Donau i trakten af Komorn vid Acz. Såsom bekant är, kämpade han här under 14 dagars tid mot de ungerska förskansningarna, om hvilkas tillvaro han antingen icke varit underrättad, eller ock hoppats kunna ankomma dit tidigare än de vid Waag opererande ungrarna, samt före deras ankomst hinna slå en bro öfver floden. I sjelfva verket fann han också blott 40,000 ungrare på denna punkt; men dessa höllo honom så länge stånd, till dess deras styrka genom förstärkningar vuxit till 70,000 man, deruti inbegripne de trupper, som utgjorde sjelfva fästningen Komorns besättning. Den emot dessa fasta positioner ursinnigt anlöpande Haynau, har under denna långvariga, blodiga, fullkomligt misslyckade operation, alldeles ändamålslöst uppoffrat 20,000 — säger ljugutusende — af österrikiska härens kärntrupper, som vid de misslyckade anfallen blifvit på slagtfältet. Men derigenom att Haynau blifvit så länge uppehållen på högra Donaustranden, har de kejserligas plan blifvit omintetgjord. Paskiewitsch erhöll nemligen det ena ilbudet efter det andra, med underrättelsen att Haynaus armå hotades med tillintetgörelse, om ej skyndsam hjelp ankomme. Paskiewitsch måste nu uppgifva sin ursprungliga plan — att på östra sidan af Theiss marschera mot Grosswardein, och derifrån vid Szolnok besätta Theissöfvergången — samt i stället skyndsamt draga sig mot Pesth för att sätta sig i förbindelse med Donauarmåen. Men vid Waitzen stötte han på Görgey, som begagnade sig af detta den ryska armåens framryckande, tillfatt genombryta den nu mindre starkt besatta återtågslinien. — Vi se redan följderna af denna skickliga manöver; Paskiewitschs marsch emot Gran är uppenbart ett återtåg. På detta sätt är således åter Theiss fullkomligt i ungrarnes händer, och Donau har blifvit ungrarnes operationslinie. Kriget är dermed långt ifrån slutadt; men ett alldeles nytt fälttåg måste öppnas, hvarvid de kejserliga trupperna i Siebenbärgen och södra Ungern, äro utsatta för de ungerska armeernas öfvermakt. England underhåller Sardiniens fiendtlighet mot oss (det är en Wienare som berättar) och har vunnit Turkiet för Ungerns sak, samt öfver Orsowa förselt ungrarne med alla krigsförnödenheter. Denna Englands politik är äfven ganska naturlig, ty det måste i östern söka sig en annan allierad mot Ryssland, sedan Osterrike förnedrat sig till czarens slaf. Dessutom torde England äfven förmå Frankrike åtminstone till diplomatiskt uppträdande mot den ryska interventionen, och i sådan händelse vore Ungern för alltid räddadt., Såsom ett bevis på den skicklighet, hvarmed Görgey utfört sina operationer och öfverlistat såväl Österrikarn Haynau som Ryssen Paskiewitsch, anför samma korrespondent, att Haynau blifvit så fullkomligt förd bakom ljuset genom en mängd af Görgey föranstaltade skenanfall ifrån Komorn och förskansningarne vid OSzöny och Uj-Szöny samt på andra punkter af Donaustranden, att han trodde sig hafva Görgeys hela härsmakt emot sig, just då denne med sin hufvudstyrka levererade drabbningen vid Waitzen, der slutligen den grånade krigaren Paskiewitsch en hel dag slogs mot hans arriergarde, i tanka att han hade hela hans arm för sig. Görgeys hår slogs således ensam mot fiendens båda bufvudhärar och lyckades, oaktadt den ofantliga öfvervigten i antal, tillintetgöra deras gemensamma ansträngning och öfverändakasta deras operationsplan. Haynau var så säker att Görgeys här låg vid Komorn, att ban i sin rapport uppgaf, att det varit Dembinski, som slagit Ryssarne vid Waitzen. ANP EES SEDEN OO KORR ARE