Aftonbladet – 18 juli 1849, sida 2

dömet, att några af de uti recensionen förekommande anmärkningarna äro både för bittra och oförtjenta. Om också åtskilligt kunde återstå att önska af trädgårdsföreningens verksamhet, så är det dock obestridligt, att denna förening uträttat icke obetydligt til spridande åf smaken för blomsteroch trädgårdsodling; och hvad trädgårdens föreståndare hr Mäller angår så finnas bland alla, som bättre än hr Lilja känna honom, icke mer än en tana om denne mans både vetenskapliga bildning och nit för sin sak. Detta har också redaktionen alltid uttryckt vid de föregående tillfällen, då! den sjelf yttrat sig ang. trädgårdsföreningens angelägenheter. EE — I anledning af ett referat i Örebro tidning ang. Örebro reformmöte, hvari säges, att hr ingeniör Sundström yttrade sig för ett rent enkaemmarsystemn, har hr ingeniören i Örebro Tidning afgifvit nedanstående törklaring, hvilken vi äfven ansett oss böra meddela, då de deri anförde skäl synas hafva ett allmännare interesse. Förklaringen lyder: Vid referering, i Örebro Tidning, af hvad som tilldrog sig vid reformsällskapets sammanträde den 3 Juli, är nämndt att jag yttrade mig för ett rent enkammarsystem. Detta är sant; men jag yttrade mig icke för ett enkammarsystem utan alla garantier, utan endast för, att en kammare skulle besluta, först sedan hvarje motion eller allmän fråga blifvit så behandlad, som vid nuvarande riksdagar är föreskrifvet. Huru härmed tillgår beskrifves i 49 S af nu gällande riksdagsordning. Utan sådane garantier vill lika litet jag, som någon annan, ha enkammare. Jag vill således hafva en kammare, jemte nödiga uttt för målens beredande; och att icke något allänt ärende finge till afgörande föredragas i kammaren förrän det varit till utskott öfverlemnadt och granskadt, Genom sådan behandling kan en motion eiter allmän fråga fem (— säger fem —) gånger förekomma i kammaren, och vid återremittering ändå flere gånger, innan den afgöres; och då trodde jag det vara otänkbart att förhastade beslut skulle komma att fattas. Skulle ändock, emot förmodan, sådant ske, så har regeringen absolut veto och lärer i så fall ej underlåta att begagna detsamma. Utur sådan synpunkt ansåg jag flere afdelningar eller kamrar vara öfverflödiga och endast fördröja ärendenas gång. Vi ha så många öfverflödiga auktoriteter och tjenstbefattningar, hvilka sednare tider haft all möda att få bort, att jag ej kunde afhålla mig från att påyrka, hvad som, efter min åsigt, i ca ny representation föreslogs utan att vara af behofyct påkalladt, och således är öfverflödigt, på det vi en annan gång ej må få lika stor möda att taga bort detta öfverflöd. Detta är hvad jag vill hafva erinradt, på det origiiga begrepp om min egentliga mening icke må göra sig gällande. Mullersätter d. 3 Juli 1849. F. Sundströmp. — I Bohus Läns Tidning läses: Stadens och kringliggande orts reformsällskap var i tisdags sammankalladt for att emottaga del af de beslut, som vid mötet i Örebro blifvit fattade. Sedan ombudet hr fabrikör Fr. Signeul redogjort för dessa, och de af sällskapet tillstädesvarande enhälligt uttryckt sin belåtenhet med de vackra och rättvisa principer, som deputerade i Örebro antagit, företogs val till bestyreise, dervid de flesta rösterna tillföllo: hr possessionaten Fr. Bundsen på Holma, hr direktör L. Dahlgren, hr apothekaren C. F. Andersson, hr fabrikör Fr. Signeul, hr possession ten M. Hjort och häradsdomaren Christoffer Fansson i Thorsberg. Till sällskapets ordförande valdes ånyo herr possessionaten Fr. Bundsen på Holma. I samma tidning har en insändare gjort följande fråga till Kongl. Vetenskapsakademicn: Man har ofta undrat på, att då i de vanliga almanackor, hvarå kongi. akademien har uteslutande privilegium, vanligen hvarje år införes efter Postfaxan åtskilliga underrättelser angående hvad iakttagas bör i och för brefs afsändande, endast omtalas bref till N Finland och Ryssland, men alldeles ej till andra utländska orter. Det synes likväl, som vore det vida mer angelöget, att allmänheten kunde hafva att tillgå upplysningar om hvad som behöfde iakttagas för korrespondensen t. ex. med England, Tyskland, Frankrike och Förenta Staterna, med hvilka handelskommunikationen är vida större än med Ryssland. Eller är det verkligen så, att förhållandena med detta sednare landet skulle anses vara af högre vigt, än med de öfriga? Hvad som åtminstone vore af vigt att känna, är angående frankeringen af bref; då dermed förhålles så olika; men äfven portobeloppen synes böra uppgifvas. get — Hr auditör C. Bergenstråle har åter gjort sig besvär att i andra tidningar göra till för Anm (Ne . ra pr HR ft ÅA ftan