Aftonbladet – 13 juli 1849, sida 2

(preussare), gref Bauderfin (slesvigare), Kirchhoff (holsteinare), Saracew (slesvigare): fändrikarne Brede (holsteinare), Ialisch (preussare), Fischer (holsteinare); art.-fändrik Lehmann (rendsborgare). Annu var ingen officiell förteckning utkommen öfver de döde och sårade officerarne af danska armån, och tidningarne uppmana derföre att ej sätta tro till de omlöpande privata uppgifterna derom, emedan de äro högst opålitliga. Antalet af de sårade å danska sidan uppgifves vara omkring 800, hvaribland 34 officerare. Till danska lasaretterna äro inbragte öfver 100 sårade Slesvig-Holsteinare. Den fiendtliga afdelning, som visade sig vid Kongebron och den 4 Juli närmade sig Wiborg, blef af danska trupper tillbakakastad till Hoiberg, hvarifrån den sedan dragit sig tillbaka öfver Kongebron. I ett bref från Strib berättas angående den artilleristrid, som egde rum vid Frede. icia dagen före utfallet (den 5 Juli) följande: Efter det fiendens batteri, som närmast kunde blifva farligt för förbindelsen emellan Fredericia och Fyen, i lördags blef ödelagdt, bar han söndag, måndag och tisdag med stigande ifver beskjutit Fredericia och nyttjat natten till att arbeta på sina batterier. Men i går sökte våra kanonbåtar att hindra fiendens arbeten på det förstörda batteriet, straxt deltog fästningen i striden och snart uppstod den häftigaste artilleristrid vi ännu hafva varit vittne till. Tyskarne besvarade i början med stor häftighet elden från alla sina batterier, men efter en god timmas förlopp började deras eld saktas, och efter 3 å 4 timmars kamp voro de nästan alla bringade till tystnad, hvaremot fästningen fortsatte sin eld till aftonen., ITALIEN. I Florens ligger en österrikisk armå af 16,000 man under general dAspres kommando. Denne beskrifves såsom mycket human. Hans officerare firas mycket af fruntimren, som icke äro vana att se så många dansörer omkring sig. Bland dem, som icke kunna fördraga invasionen, är en hertig Strozzi, på hvilken lotten föll att gifva qvarter åt general dAspre sjelf. Han svor, att denne icke skulle beträda Strozzis palats och betalar i stället 100 francs om dagen i inqvarteringspenningar. — Municipahtetet i Florens har fått till skänk de 400,000 lire, som upptogos i kontribution af Livorno. Bologna har skickat två deputerade till påfven för att inbjuda honom till staden. Såsom prof på tillståndet i Rom anföres af ett ungt, engelskt fruntimmer, som hade lemnat staden den 17 Juni, att der då herrskat den största ordning och att Garibaldis trupper uppfört sig förträffligt. På Corso promenerade herrar och damer, som om ingenting vore på färde, och sjelfva munkarne lefde i fred och ro. Om aftnarne samlades man på Monte Aventino för att åse fransmännens skjutning, som tog sig förträflligt ut. Tidningen Contemporaneo, berättar, att Guido Renis berömda frescomålning Aurora, blifvit skadad af en kanonkula. Uti det i går omtalade brefvet från general Oudinot till de protesterande åtta konsulerna i Rom, åberopar han innehållet af sin instruktion af den 29 Maj, som hindrar honom att upphäfva Roms bombardering. De utdrag ur franska regeringens instruktioner, dem han meddelar, lyda så: Vi hafva uttömt alla försonings-utvägar; ögenblicket är kommet då det är högst nödvändigt att handla med kraft eller ock öfvergifva ett företag, för hvilket Frankrikes söner utgjutit sitt blod: ett företag, hvari följaktligen såväl vår ära, som våra vigtigaste politiska intressen i afseende på utlandet äro inblandade. I en sådan sakernas ställning är tvekan omöjlig. Det är således angeläget, att ni, berr general, utan ett ögonblicks förlust, vänder er mot Rom med den imposanta :tyrka, som i denna stund är samlad under ert befäl, och intager er position der, i trots af hvarje motstånd. Sådan är regeringens vilja, den jag (utrikes ministern) fått uppdrag att frambära.n — För att visa huru den liberala engelska pressen bedömer den nuvarande franska minislerens förhållande, anföres ur en tidning följande artikel: Äro fransmännen skapade för friheten? Äro de egnade att lefva under konstitutionell styrelseform? Dessa frågor hafva alltid väckt harm, när legitimister eller ultrarojalister framställt dem. Att betvifla det fransmännen egde förmåga alt vara fria, det var att betvifla detsamma om hälften af verldens civiliserade folk. Men ändock måste vi, vid åsyn af hvad som föregår under våra ögon, med blygsel och smärta medgifva, att dessa frågor med skäl må göras och dessa tvifvel hysas. Att den ena skolans Polignacar och den andras LedruRollin skulle upprätta en diktatur och söka att styra snarare med undantagslagar än med grundlag; att en konung, som icke tänkte på annat än att bevara sin dynasti, och hvars ider ej sträckte sig utom Tuileriernas väggar, förIföll i Ludvig XIV:s dröm, medan nittonde ERSTA ARNE FS RT OSSE TE I fönhakrnd anv? oo slank ärlalken Ambkenea dacca