Aftonbladet – 10 juli 1849, sida 3

scielt vitsordat operationen; och aftrycket åttr. pgifves här omedelbart från den på matricen ptagna stereotypenn. Bokens läsare hafva alltså på detta blad, åskådligt och handgripligt framför sig, den första någonsin och någonstädes offentliggjorde produkten af en tabellmackin, eller af det slags machineri, som föreslagits i England af Babbage, och på hvars utförande man der arbetat sedan 1822, med en uppoffring af omkring 30 000 pund sterling allmänna mede!, utan att den engelska apparaten hittills förmåtts att frambringa tabeller, grundade på högre eqvationer än af 2:a graden, eller att trycka sina kalkyler. Ref. har svårt att veta i hvad mån förf. sjelf dragit parti af machineriet för beräkningarne i sin bok, eller om man från något sådant biträde får härleda den motsägelsen, att medan förf:s text är besvärad med ett icke så obetydligt antal tryckfel eller skriffei, har ref. icke kunnat upptäcka ett enda i förf:s kalkyler. — — Sveriges Rikes Lag, med tillägg af de stadganden, som utkommit till den 1 Januari 1849; ordnad af J. A: Thurgren. Stockholm. Norstedt Söner 1849, 527 4 232 sidd. 8:o0, å 3 rdr 16 sk. bko. Detta för allmänhetens beqvämlighet till praktiskt -bruk uppsatte och till komplettering af lagen ämnade arbete, har visserligen föregångare i Lundeqvists och Carlns analoga verk (för att ej tala om äldre); men ski.jer sig likväl från dem i åtskilliga ej oväsendtliga af-eenden. Den skillnad, som genast faller i ögonen, och som måhända af mången betraktas som en stor nyhet, ehuru den 1 sig och för juridiien sjelf icke kan annat än vara en obetydlighet, är ordens stafningssätt, hvilket här blifvit rättadt efter vår nuvarande svenska. Således återfinner man icke här thet, thessan, kiöpan, skieppund, o. s. v., utan helt ansprsksfritt: det, dessa, köpa, skeppund, m. m. För vår del betraka vi detta som en vinst, ehuru nog rigorister torde finnas, som icke gilla -bortläggandet af onödiga arkaismer. I afseende på redaktionsformen inskränka sig, efter hvad vi funnit, olikheterne emellan hr Thurgrens arbete och de förut publicerade af hrr Lundeqvist och Carlen, ungefär till följande. Hz Carlen utmärker med kursiv stil under lagparagrafen de ord, som i densamma genom sednare lagstadganden blifvit förändrade; eller ock, då en paragraf fått alldeles ny ordalydelse, anför han denne med finare tryck under paragrafen. Hr Lundeqvist synes i detta fall icke alltid hafva följt en gifven och bestämd plan, enär han än med kursiv stil utmärker de ord, som i paragrafen blifvit tillagda, än trycker hela paragrafen med kursiv stil, än åter sätter de ord, som i paragrafeu blifvit uteslutna, under densamma med särskild stil. Hr Thurgren har deremot genomgående iakttagit det slags system, att alla paragrafer hela lagen igenom blifvit tryckta med enahanda stil. Således uppgifver hr Th. såsom sin editionsplan: att då en 8 blifvit förändrad eller erbållt tillägg, har sådant icke blifvit utmärkt på något annat sätt, än att sjelfva författningen, hvarigenom 8:n erhållit förändrad lydelse eller tillägg, blifvit satt i slutet deraf och utmärkt med ännu gröfre stil än 8, för att sålunda kunna genast falla läsaren i ögonen. Der åter ett helt kapitel blifvit ändradt, hvilket endast förekommer på tvenne ställen i lagen eller vid 3 kap. Arfdabalken och 7 kap. Rättegångsbalken, hafva, på det kännedom ej måtte saknas huru en paragraf, som undergått förändring eller fått tillägg, förut lydde, sådana paragrafer blifvit icke allenast med perlstil tryckte straxt under de nya paragraferna, utan äfven utmärkte med orden: denna lydde förut. — En annan icke obetydlig olikhet ligger i den omständigheten, att både den Lundeqvistska och Carlenska editionen hsfva ett mindre antal i noterna inryckta författningar, hvarigenom uppgifterna stundom blifvit för det praktiska otillräckliga; hvaremot detta i den Thurgrenska är så pass fullständigt intaget, att i Giftermåls-, Arfda-, Straffoch Utsökningsbalkarne allt förekon mer, som finnes i lagsamlingarne: ett förbållande, som äfven till stor del gäller om Jorda-, Missgerningsoch Rättegångsbalkarne. Obemärkt kan slutligen icke lemnas, att hr Th. bifogat sitt arbete ett Register öfver de förordningar, som utkommit ifrån och med år 1826 till den 1 Juni 1849 (med citation ur Svensk färfattningssamat ti och hvilket register synes vara ämnadt ti fortsättning af Brantings Handbok. Hvad man vid första anblicken torde finna eget, är att se de s. k. Domare-reglornar salta framföre Lagen, i stället för att, såsom förr, se dem eftersatte och utgörande ett slags bihang dertill. Hr Th. har för denna ändring uppgifvit som skäl, det erfarenheten skall hafva utvisat, att många af de nyttiga lärdomar, som i dessa reglor innehållas, stundom blifvit förbisedda,. Hr Th. synes således föreställa sig, att det sam befinnes framtill i en bok, eller i ingressen, med mera visshet skall åtnjuta fördelen att blifva läst, än det som står vid slutet. et är möjligt. Likväl har man också ofta gjort den erfarenheten, att många personer sällan eller aldrig läsa företal och inledningar, men deremot så till sägandes hasta att få se slutets. Det kan möjligen hända att saken förhåller sig omvändt i frågan om juridiska verk. Likväl tro vi, att den, som icke