Aftonbladet – 5 juli 1849, sida 2

DET UNGERSKA KRIGET I DESS VERLDSHISTORISKA BETYDELSE. IL (Forts. från JM 143.) Vi hafva i det föregående sökt med historiska fakta ådagalägga Ungerns rättsenliga, genom gamla och nya fördrag stadfästade ställning uti det österrikiska statsförbundet, och lerigenom visat den djupa förnärmelse af rätligheter, som innefattas uti Österrikes anspråk på Ungern. Vi skola nu taga i betraktande de vägar och medel, som blifvit begangnade af Österrike eller rättare det parti, som, efter Radetzkys segrar i Italien, beherrskade kejsaren och i förening med armåeens anförare ledde Österrikes politik, trots existensen af konstitutionell minister, samt icke skydde något medel som lofvade att förverkliga dess orättmätiga fordringar. I början uppträdde detta kotteri förtäckt och smygande i mörkret med sina planer. Militärbefälbafvarne i Ungern, i synnerhet i gränsländerna, erhöllo från Wien hemliga instruktioner för deras närmast förestående åtgärder. Under det kejsaren sjelf, uti sitt manifest (af den 10 Juni 1848) till kroaterna och slavonerna förklarade banen Jellachich för högförrädare och dömde honom förlustig hans värdighet såsom ban af Kroatien samt alla hans öfriga befattningar, intilldess han fullständigt rättfärdigat sig, sände honom krigsministern Latour, från Wien och Stockerau, ett rikt förråd al vapen, ammunition, munderingspersedlar m. m. för Underhållandet af kriget och upproret mot Ungern. Under det att kejsaren utnämnde . fältmarskalklöjtnanten Hrabowsky till kunglig kommissarie uti undersökningsmålet mot Jellachich, erhöll samme Hrabowsky af krigsministern befallning att fortfarande erkänna Jellachich såsom sin militärchef, lemna honom i ostörd utöfning af sin värdighet som ban, samt ej lägga något binder i vägen för hans operationer mot Ungern (hvilket inhemtats af Latours uppsnappade bref). Under det