Aftonbladet – 4 juli 1849, sida 2

Bestridandet har i början skett med ett förnämt hån öfver Örebro-männen, snart derefter med stigande hetta, och torde utan misstag kunna antagas slut.igen komma att öfvergå till en fanatism, uttryckande sig i raseriets paroxysmer. — Vi lemna dock nu tills vidare derhän alla sådana mindre välbetänkta organer, som känna sin ställning i det allmänna och sitt eget bästa så illa, att de ej inse, buru mycket de nedsätta sig sjelfva genom ilskna, s. k. pandur-artiklar, i stället för att visa sig i publiken med kloka resonnemanger i ett af landets vigtigaste ämnen. Vi gå så långt, att vi knappt kunna fatta huru Najaden kommit derhän, att anse sig menad i denna artikel, hvilken hvar menniska, som läst Aftonbladet och Aftonposten, vet röra den sednare, ehuru Najaden i förbigående äfven nämnes i en parentes, men blott såsom exempel på organer, hvilka redan börjat framställa frågan, huruvida detta (Orebro-) möte bör anses föreställa Sveriges allmänna Itänkesätt i representationsväg. Hvad som sedermera säges i den ifrågavarande Aftonbladsartikeln, angår, efter tydliga ordalydelsen, de grå nyanserna. Vill då Najaden räkna sig till dem? Besvaras detta med nej, såsom trolligt är, så har Najaden ju ingenting att vara ledsen åt, i allt det från A. B. citerade. Naljaden vet väl också bäst sjelf, att den icke inför allmänheten producerat några så kallade pandur-artiklar, hvarpå deremot prof finnes i Aftonposten (t. ex. i artikeln om en skickligt tillvägabragt splittring), hvari politiska anhängare, af en annan öfvertygelse än Aftonpostens, af denne benämnas ej blott pandurer, men äfven kossacker, lösa flankörer, och dylikt, som väl svårligen kan utgå från annat än ilska, hån, 0. s. Vv. — Uti vÖresundsposten läses en af Orvar Odd (hr Sturzenbecker) författad intressant i beskrifning på Orebromötet, som äfven upptaDn P tet Å PP jger åtskilligt, hvilket vi icke funnit i ortens tidningar så fullständigt omtaladt. Vi hemta Iderföre derutur följande: Efter att hafva berättat om sammankomstens löppnande den 4 Juni, samt hvad då förefallit, j hvarom vi redan lemnat åtskilliga upplysningar efter Örebro Tidning, fortsättes beskrifninIgen sålunda: Påföljande dag var redan det nedsatta Beredningsutskottet i full verksamhet. Dess sesIsioner höllos dagligen, ofta från 8 på morgoInen till sent på qvällen. Allt eftersom utskottet hann blifva färdigt med sina förslager, diskuterades dessa punkt för punkt in pleno. aSåsom en liten episod vill jag här nämna den tillställning, som i tisdags afton var för de deputerade beredd vid Skebäck ett stycke utanför staden.En betydligare del af Örebro Istads innevånare hade om densamma förenat Isig med bestyrelsen för Nerikes reformsällskap. Det var till namnet en anspråkslös sexa, men i sjelfva verket en splendid fest. En mängd Jolika toaster blefvo här under aftonens lopp Toch afvexlande med vackra sångqvartetter utbragta, deribland äfven en för Norge, (besvaIrad af en norsk hemmansegare Christian HaIneborg, hvilken endast och allenast af intresse lför saken hade gjort resan till Örebro och äfven till mötet inlemnat ett memorandum, rörande de bestämmelser i den norska grundlagen, hvilka, enligt allmänt vunnen erfarenhet i hans fädernesland, icke borde tagas till föreIdöme vid den svenska reformen,) samt en annan för Danmark, vältaligt och varmt framställd af en deltagare i studenttåget till Köpenhamn, mag. Söderström, och enär ingen dansk man var tillstädes, upptagen af herr Sturzenbecker, hvilken, såsom af alla närvarande den närmaste grannen till det ädla brödralandet, lofvade att till vännerna på andra sidan Sundet framföra de välönskningar och de uttryck af bjertlig sympathi, som här blifI vit yttrade. Mötets förhandlingar hafva varit offentliga loch hela tiden uppmärksamt åhörda af en mängd folk, såväl från staden som landet; den stora salen i assembleehuset, der mötet installerat sig, har sålunda understundom varit uppfylld ända till trängsel, och som ett ytterligare bevis på huru stort och allmänt intresset för detta möte härstädes varit, må särskildt nämnas, att bland åhörarne på läktaren vid alla sessioner varit bemärkta åtskilliga damer af Istadens mest bildade familjer, ett nytt belvis för att fruntimmerna i vårt land ingalunda sakna sinne för politik eller tålamod att följa len allvarsam diskussion, ehuru det hittills af bornerade fördomar varit det täcka könet så godt som förbjudet att ens visa sig inom denna larena. Det har från flera håll varit på förhand yttradt med ett visst slags bekymmer, att veI derbörande icke skulle låta det beramade Orebromötet försiggå, såsom varande olagligt, såsom snart sagdt hänhörande under samma Ikategori, som en attentat,. Märkligt, ati vi j j j här från början till slut icke kunnat upptäcka det ringaste spår af något sådant förespegladt steg från regeringens sida! Det låter möjligen förstå sig, att visst folk icke med alldeles välbevågna blickar åskådat hela denna reformsällskapernas demarche, och hellre önskat att den varit ogjord, men det är å andra sidan Isvårt att inse, huru man velat hindra den utan ns mer eller mindre direkt våld på en den aldra naturligaste folkrättighet, och det är icke mindre svårt att föreställa sig huru något dylikt peremtoriskt inskridande skulle kunnat försökas under ögonen af em konung, som alltid sjelf visat sig så intresserad för reformfrågans lösning, naturligtvis på diskussionens väg, och som säkerligen för sin egen privata del nogIsamt inser, att förnämsta vilkoret för en sådan lösning är numera just det här valda medlet: DRAR TVR TEESE or a Joe Ja nte Set NH NE NA