Aftonbladet – 26 juni 1849, sida 2

låg en half sqvadron af andra Churhessiska hussarregementet, som icke bevakade sig väl, ty de litade på den framföre stående förpostkedjan. De våra lyckades att smyga igenom den, kommo oupptäckte till gården, samt togo hela sällskapet i dess bästa sömn. 1 ryttm., 2 löjt., 1 doktor, 1 veterinär, 55 underofficerare och husarer, samt 4 officersuppassare och 67 sadlade hästar togos tillfånga; ingen undkom, manskapet fördes till Randers och voro rätt nöjde med att vara fångar. Officerarne kommo först till högqvarteret; ryttmästaren skämdes för den uraktlåtna bevakningen, och de unga löjtnanterne samt döktorn derföre — att de ej befunnos exsamma i sina sängar. Prittwitz har af amtmännen Stockfleth och Lindholm fordrat en utskrifning af lika många hästar, som den tyskarne förlorade vid Nörre Snede. Då de ej härpå velat ingå, hafva de genast erhållit kammararrest. De hade redan blifvit afförda såsom fångar till Rendsborg; amtman Schulin skulle ditföras den 14. Från Möen skrifves, att der ligger under Klinten en rysk fregatt och ett ryskt ångfartyg. En hop officerare hade varit i land och yttrat, att de väntade flera ryska krigsfartyg, hvilka inalles till ett antal af 18 skulle gå till Bälten och Alsen. Det var ej kändt i Köpenhamn hvad innehållet af de utaf kammarjunkaren Qvaade från Berlin meitförda depecher innehöllo; men Fädrelandet yttrar, att efter all anledning man icke hade deraf mycket att vänta för freden, emedan preussiska kabinettets politik synes ännu vara lika falsk och inbunden, som sistlidne år. Deromot yttrasien Berlinertidning (Const. Zeitung) den 18 dennes vatt i konferencen d. 13 fredsunderhandlingarne derstädes med Danmark hade så avancerat, att man motsåg deras snara afslutande. Blott af en punkt hvari kammarherren Reedzs instruktioner icke vore så vidsträckta som det behböfdes, hade vållats behofvet att sända hr Quaade till Köpenhnmn och vid hans återkomst skulle preliminärerna undertecknas. Preussen hade fullmakt af tyska regeringarne att afsluta freden. Hamburgertidningarne berätta att de tre tyska krigsångfartygen den 17 ankommit till Bremerhaven. FT anledning af kolerafarsotens spridning i närgränsande länder har danska regeringen vidtagit den åtgärd i afseende å kommunikationen med ryska flottans fartyg, att den icke är tillåten, hvarken med danska kusten eller med danska fartyg, såvida ej befälhafvaren afjemnar en försäkran att inom sista fem dygnen ingen varit i farsoten insjuknad eller afliden ombord, eller fartyget under den tiden haft kommunikation med smittad ort. SPANIEN. Heraldo berättar, att orsaken hvarföre Montpensierska familjen ännu icke afrest till Granada, utan var qvar i Banda, varit hertiginnans förtidiga nedkomst. Samma tidning, Narvaez organ, är myeket glad öfver att se Dupin, Ludvig Filips förtrognaste vän och rådgifvare, i spetsen för franska republikens representantförsamling. Man väntar att hertigen af Gläcksberg skall återkomma till Madrid. Tristans band är nu det enda, som är qvar af Cataloniens insurgenter. Det håller sig beständigt i det inre af bergstrakten, och var i slutet af Maj mellan Prinos och Ardebol. I kongressen förehades nu tulltariffen. Fråga var att tillåta införsel af bomullsvaror, om tio års förlopp, efter förutgående småningom minskade tullsatser. Ifrån Filippinska öarne voro underrättelserna i allmänhet goda; allt var der lugnt. Den embetsman, som sistlidne December ditsändes med bref från spanska regeringen, hade blifvit beröfvad sina papper af malayska sjöröfvare och sedan mördad. Gazetav publicerade d. 9 Juni ett kgl. dekret hvari utlofvades en fuliständig amnesti för alla till den dagen begångna politiska förbrytelser. Alla, som linnas inom landet, böra inom en månad inställa sig, om de vilja deraf sig begagna, och de som vistas utrikes, skola anmäla sig inom samma tid hos spanska sändebuden och konsulerna. De skola då aflägga ed till drottningen och konstitutionen. Narvaez skall hafva förklarat, att han äfven hädanefter vill befordra progressister till embeten och tjenster, såväl i statsförvaltningen som i armeen. Han skall hafva genomdrifvit amnestien, emot Mon och Pidals vota, och han har derför skördat mycket bifall. Då i kongressen han på Cortinas interpellation förklarade, att alla Spaniorer, äfven de politiska fångarne, inbegripas i amnestien, så att alla kunna återvända och åtnjuta den fullkomligaste frihet, voterades enhälligt af de närvarande 146 deputerade en tacksägelse-adress till reigeringen. Generalen tackade i dess namn och försäkrade det vara hans öfvertygelse, att amnestien var till största lycka för drottningen konstitutionen och all sann framgång till ett bättre. Mötet afslutades under stort jubel och med ropen: lefve drottningen! FRANKRIKE. Den juridiska undersökningen om attentate! den 43 Juni begynte redan den 45 och fort rr EST PEO SV SST AINO SO STAT IE SSE TSE SO TEARS EO OLA ORESETSASS