Aftonbladet – 18 juni 1849, sida 3

hemresan blott skulle blifvit inledningen för en vallfart till Siberien. Den slaviska rörelsen var och förblef dock under hela tiden det ledande och sammanbinlande elementet i Bakunins revolutionssystem. Detta röjes af hans deltagande i den slaviska kongressen i Prag och i Barrikadstriden derstädes, äfvensom af den på franska författade appmaning, som han utfärdade till Slaverna. Jm det verkligen hade lyckats att bringa let slaviska elementet i ett mer eller mindre organiskt samband med Europas öfriga revoutionära sträfvanden, så kan sådant hufvudsakligen tillskrifvas Bakunins oerhörda ansträngningar och verksamhet. Dervid undgick han ikväl icke den misstankan hos mången, att vara en af Rysslands spioner och hemliga agener. Emedlertid åtnjöt han hos de högre invigda inom silt parti det mest oinskränkta örtroende, hvilket redan ådagalägges derigea1om att han blott med polska kommitteens medel kunde bestrida sina icke obetydliga ut;ifter. Vid sitt sednaste besök i Berlin, förlidne röst, gjorde han förtrogna bekantskaper bland nationalförsamlingens yttersta venster, och bistod med råd och dåd de förslag, som då hystes i denna krets. Sedan polisen förvisat honom från Berlin — likväl under särdeles skonsamma och uppmärksamma former — vistades van i Dessau under Habichtska ministerens skydd och i Köthen. Här, der revolutionära koncentrationspunkter uppstodo, påstås ett revoutionärt spindelnät bafva under hans bestämda medverkan utbredts till Leipzig och Dresden, och yttrat sin verkan både öppet och hemligt 108 de sachsiska kamrarnes radikaler. Vid de högmålsransakningar, som nu pågå Dresden, Prag, Breslau och Berlin, hafva de ransakande embetsmyndigheterna salt sig i förbindelse med hvarandra, i ändamål att spåra ett sammanhang emellan de folkupplopp, som samtidigt utbröto på dessa ställen. Man är ikväl i Tyskland genom erfarenhet misstrosen mot dylika efterspaningsförsök, som så lätt jörvandla äfven sanningsälskande ransakare till spökrädda förfalskare af sin samtids bäfder. Skulle det likväl visa sig, att ett slaviskt element varit en af de hemliga trådarne i den sednare tidens revolutionsrörelser, så skulle sådant sannolikast upptäckas genom högmålet mot Bakunin i Dresden och vid granskningen af dem bland hans papper, som vederbörande lyckats bemäktiga sig. Frågan är i alla fall, huruvida något tillförlitligt är att vänta i de beroende tyska polisransakningarnas meddelanden; isynnerhet om upptäckterna skulle sträcka sig längre än man önskar, eller bekräfta misstankarne att Bakunin icke handlat af egen drift, utan varit diplomat i stället för demokrat.