Aftonbladet – 16 juni 1849, sida 2

trakte man å andra sidan fängelsernes ökade befolkning, utflyttningarnes tilltagande — och bredvid detta, ökade njutningsbegär, lyx och förströelser af alla slag, som ständigt i alltmer förfinade grader söka: draga till sig krafter och de medel, hvarigenom det nödvändiga uppoffras för det öfverflödigas skull. Huru in vändes t. ex. förr de stunder af sabbathen, hvaraf ännu en ringa del tyvärr af de från hvardagsbråket ledige lärlingar nu tillbringar i Söndagsskolan, för inbemtande af kunskaper. som skola grundlägga deras framtida oberoen-li de? Då den bättre ynglingen, som kan göralt hvad han vill, helgade sin söndag åt spel-t bordet och värdshusen — var det ej under-lr ligt om den fattige använde samma för att döfva 1 bekymren och hvila ut från veckans tunga,l? och då den förre alltid kom nog tidigt tilllf kyrkan, för att med utstyrdt yttre och för-) stördt inre — vid porten mönstra det ut-q 1 f ( j j n 1 Å AN —— tci kh oc xx (nm kommande ,kyrkfolket, visste mången olyck-l: lig och värnlös ingen annan betydelse af tempelklockornas manande ljud, än att då stängdes krogen,. Skillnaden i dessa bådas intellektuella ståndpunkt låg kanske endast i rocken — den enes var gröfre och fläckad — — den andres glänsande fin och — obetald. Upplysningen stiger, fast långsamt, så ock den allmänna bildningen. För jemt hundrade år sedan hade menige man inom Stockholms stad ingen annan utväg än att vandrai mörkret, då endast de förnäma fingo nyttja facklor, och gatulycktor först år 1749 kommo i allmänt bruk ). Tidehvarfvets kraf gör nu anspråk på gaslysning för de förra, — likaså fordrar äfven den intellektuella upplysningen att! sanning och ljus skall allt mera lysa för menniskornan, ty hvad allas är, må njutas utaf allan! Svenska Slöjdföreningens Skola,, som i sitt närvarande skick räknar 3:dje året af sin tillvaro, och med innevarande år fått af stats-l. medel ett årligt anslag af 2000 rdr bko, hvarigenom dess undervisningstimmar äfven blifvit utsträckta till 4 hvardagslektioner, började redan förl. höst,i afvaktan på anslag, denna utvidgade undervisningstid, och har skolan under år 1848 varit begagnad af 281 personer, hufvudsakligen lärlingar och ynglingar af arbetande klassen, från icke mindre än 33 sär-l skilda handtverk. Den exposition af underj: samma år verkställde arbeten företer en in-l tressant uppställning af prestationer inom del. olika fack som bilda skolans elementer; och förtjenar, om ej som en blott ögonfägnad tilldragande sig allmännare uppmärksamhet, likväl för den sakkunnige och fosterlandsvännen skildrande vigten och värdet, en öfversigt,l för mången troligen af både nöje och intresse, Det är en dyster anblick att vid uppgången till den lilla inskränkta lokal, som nu mistel inrymma Svenska Slöjdeskolan, betrakta denl bredvid pågående gigantiska tillstymmelsen förl fängelsebyggnaden! En tanke fäster sig härvid i själen: — hvad är i allmänhet brottets orsak? Jo, försummad undervisning i det rätta och sannan, — och att denna undergräfvande grundorsak, verkligen kan röral sltenar, — derom vittna de remnor som il: hvalf och murar hemskt grina mot de expositionen besökande. Den Geometriska frikandsteckningen — li grunden för all teckning, utgör äfven skolans förberedande kurs, efter den för begynnaren ändamålsenligaste af kanske alla slags ritböc-Å ker Winstrups Ritbok i Progressivt system, 61 häften — en lärobok som hvarje skola bordel, tillegna sig, i stället för de vanliga förledandel, Ritetuder för begynnaren, som med granna och li ögat smekande skuggade teckningar hafva tilll. ) följd, att eleven börjar med att lära — intet. Mången familjfader bekostar sålunda ett vackert antal qvartaler i ritning, och de i alla talanger lika hemmastadda underbarnen lefverera troget tjogtals af Fingalshufvuden ochli Belisarier, — vittnande i prydliga ramar, huru l( snällt, huru fint,, mjukt och främst hurul; otroligt med tid åtgått, blott för att få dennal, stomperade fond så jemnsvart och utfyld —J med ett ord, det hela är ett slags svart pål. hvitt, att de au fond — lärt ingenting. ; Deremot är förundransvärdt att följa denl, fortgående säkerhet hvarmed ritaren vänjerl, ögat att rätt se och uppfatta, medelst den geometriska kursens begagnande, derunder likformiga geometriska ritningar — dem mångenl. svårligen utan instrumenter skulle kunna upp-: rita, härigenom så småningom läres att medl. största säkerhet och noggranhet på fri kandl afbilda. Contourens bestämda framstående ärl, vilkoret, grunden, — och det är mot dennal. regel som de största syndregister uppstå i kon-i sten, dolde och insvepte under skuggornes obe-l1 stämda gid. ; Säker hand är hufvudvilkoret för all teckning. Man erinre sig i detta afseende Protogenes namnkunniga täflan med Apelles); huru Giotto, Michael Angelo, Salvator Rosa brukade teckna, och huru all formskönhet ligger i liniens renhet. Likasom den geometriska linien sålunda bildar begynnelse-grunden för teckningskonsten, anslaget i konstens harmoniska skala — så var också linien den första tanken i skapelsen, den strålande linia, de radierla som vid Skaparens varde ljus, uppstodo urjls chaos, — för att i omätliga rymder bevittna ( den oändliges, starkhet och makt. Vi vilje genomgå expositionen efter ordnin-1 gen för dess olika afdelningar, dervid anmär-c kande de prisbelöningar som på föreningenslt högtidsdag d. 11 dennes till eleverne utdela) Kongl. förordn. om The lysande lycktor, som ! på gator i Stockholms stad komma att inrättas, ! gifven d. 48 Maj 1749. dr sn RR bt fr vYvitr 1N 1