Aftonbladet – 8 juni 1849, sida 2

Den 2 Juni lossades af de fasta batterierna vid Strib några skott på fiendtliga skansarbetare söder om Fredericia, och fienden har besvarat denna eld med några bombers inkastande i staden. I öfrigt är ingenting af betydenhet förefallet. Inalles voro i i redericia 44 hus afbrända och 113 mer eller mindre skadade, deribland det så kallade palatset. Ifrån Varde berättas, under den 26 Maj, att dittills blott små fiendtliga patruller visat sig, men att den dagen qvarter blifvit reqvirerade för två tyska bataljoner. Äfven berättas, att köpmän från Flensborg söka begagna sig af oredan för att tullfritt i Jutland infå varor, som sedan skulle försändas till Slesvig. Tullembetsmännen hade vägrat det; och då hade en köpman vid namn Lorentz Petersen från Flendsborg hotat med, att staden skulle besättas af tyskarne. Besynnerligt nog läto myndigheterna honom afresa, men hans varor togos i beslag. Ifrån norra jutska kåren har inlupit berättelse, att fienden skulle i trakten af Skanderborg haft en temligen allvarlig inbördes strid, hvilken tros hafva föranledt prinsens af Sachsen Weimar afresa. Ifrån Holstein berättas, att af det uppstudsiga posenska landtvärnet nära 200 man ditkommit från armåen, för att hemsändas. Såsom bevis på tyska reqvisitionernas beskaffenhet må nämnas, att ifrån Horsens stad och trakt utskrifves dagligen 10009 risgryn. 2000 kaffe, 1000 kannor bränvin, 50 oxar, många lass bröd samt 300 tunnor hafra. I måndags blef tillkännagifvet i Köpenhamn, att grundlagen skulle vinna konungens sanktion, samt att IH. M. ämnade i tisdags personligen infinna sig för att upplösa riksdagen, som då afslutat val-lagen. TYSKLAND. Biand de anmärkningsvärdaste punkterna uti det preussisk-sachsisk-hannove:anska förslaget till en tysk riksförfattning af Tyska riket består äro följande: de staters område, hvilka förut tillhört tyska förbundet cch erkänna riksförfattningen. rande Österrikes förhållande till tyska Bestämmelserna röriket i ) I I I kommunalkollegier och förbehållas ömsesidig öfverenskommelse. Riksmakten har uteslutande rätt att förklara krig och sluta fred. Sjömakten är rikets ensak. Det tillåtes ingen enskild stat att hålla krigsskepp för egen räkning eller utfärda kaparbref. Riksmakten har ensam lagstiftningsrätt för sjöfarten och rörelsen på floder, kanaler och sjöar, som i segelbart eller flottbart skick genomflyta eller begränsa flere af Tysklands stater. Det åligger riksmakten att genom en rikslag bestämma de fall och former, under hvilka väpnade makten bör användas emot störande af den offentliga ordningen. Rikets regering föres af en riksföreståndare i spetsen för ett furstekollegiwm. Riksföreståndareskapet är förbundet med kronan Preussen. Furstekollegiet består af 6 röster. Riksföreståndaren residerar under riksdagen vid riksregeringens säte. Så ofta riksföreståndaren icke befinner sig vid riksregeringens säte, måste en af riksministrarne vara i hans omedelbara grannskap. Riksföreståndaren utöfvar den honom uppdragna makten genom af honom utnämnde ansvariga ministrar. Riksföreståndaren sammankallar och slutar riksdagen; han har rätt att upplösa folkhuset. Furstekollegiet under presidium af riksföreståndaren, eller i hans frånvaro under Bayerns presidium, har rättigheten alt föreslå lagar. Riksdagen består af två hus, statshuset och folkhuset. Statshuset,som bildas af tyska staternas ombud, består af 167 ledamöter, af hvilka Preussen ensamt sänder 409. De utses till hälften af regeringen och till hälften af folkrepresentationen i staterna. Ledamöterna väljas för 6 år; hälften omväljes hvart 3:dje år. Folkhuset består al tyska folkets deputerade, som utses enligt ett serskildt utfärdadt valiagsförslag. Ett riksdagsbeslut kan blifva gällande blott genom öfverensstämmelse mellan båda husen å ena sidan och mellan riksföreståndaren och furstekollegiet å den andra. En församling i Reutlingen i Wärtembergska landet af deputerade från landets föreningar, medborgargarder fordrar af regeringen 1) genast erkännande och verksamt utförande af det enligt rikslagen redan bestående förbundet med alla riksländer, således också med Baden och Pfaltz; 2) ofördröjligt återkallande af trupperna från deras hotande ställning vid badiska gränsen och vägran af intåg och genomtåg för trupper, som icke aflagt ed på riksförfattningen, synnerligen att sådana trupper icke inlåtas i fästningen Ulm; 3) folkets skyndsamma beväpning Tör att kunna mota hvarje angiepp af riksfienderna och skydda tyska broderstammar emot sådana; 14) hären och alla verldsliga och andliga emoffentligen och högtidligt 3) amnesti för beten böra genast aflägga ed på författningen; Jalla politiska anklagade och fängslade. Ritsförsamlingens förflyttande från Frankfurt till Stuttgart synes gifva nya anledningar t.ll oroligheter och tumulter i Tyskland. Den 30 Maj berättas från Frankfurt att i Wärtemberg förestår en dylik rörelse som den i Baden. Stora truppmassor hafva på förhand blifvit koncentrerade; general Peucher och under honom general Holleben kommendera en styrka af 4 SS PA ANA annan 8 1 äs TNA DA