ma, att, ifall agitationen ohejdad finge fortgå, slå sig nedlpå den obetänkt framkastade ISkattenedsättningsfrågan. Detta har alltså slagit in. Vi föreställde oss då, att Reformklubbarne skulle grena sig i oändlighet och på sockenstämmorna bearbeta allmogen. i stället vill denna tidning, att det skall ske vid folkmötena midsommarsaftohen och midsommar dagen. Kanske kommer den förra åtgärden efteråt. — Komma nu missisionärer att på sådant sätt uppegga landsbygden, samt andra, att med den Stockholmska Communist-Propagandans böcker på fickan, förgifta handtverkarne i städerna, så äro förberedelserna gjorda, och kan Sverige snart nog vara färdigt att kasta sig i revolutionens och eländets afgrund. Klart är att intet säkrare lockbete kan påfinnas, samt att hvar och en, som bestrider lagligheten af en sådan förrädisk stämpling, kan med största framgång förkättras, ty Skattenedsättning är ju en högst önsklig sak, och den som dervid råder till betänksamhet, kan med största framgång utmålas som allmogens fiende. Månne likväl behofvet af skattebördornas minskning, och upptäckten att den icke kunnat ernås, men väl motsatsen, under det gamla representationssättet, ej skulle kunna vara lika vältaliga för representationsreformen som någon missionär? Detta, som annars ganska tydligt påpekas i Handelsoch Sjöfartstidningen, finner hr Palmblad lämpligt att förtiga; medan flera landsortstidningar insett förhållandet ganska väl, och sökt fästa sina läsares uppmärksamhet på de Götheborgska förslagen och vigten af deras förverkligande. EE