Aftonbladet – 19 maj 1849, sida 2

Article Image
i Mönsterås hade beslutat att ej sända deputerad, utan skriftligen förklarat sig, oaktadt förslagets brister, opinera för detsamma. Afven omnämndes, att nya sällskaper bilda sig, i afsigt att deltaga i Örebromötet, och att i Nyköping och Borås sällskaperna samlas Efter denna redogörelse, och sedan det nu vore kändt att alla reformsällskaperna, utom de i Gefle och Westerås, icke ansett petitionering om urtima riksdag böra ifrågakomma, framställde ordföranden den proposition: huruvida sällskapet, i följd häraf, ansåg sig för det närvarande icke böra yrka ingifvandet af petitioner om Rikets Ständers sammankalIlande till urtima riksdag under detta årets lopp; hvarföre frågan derom borde förfallax; hvilken proposition besvarades med ett allmänt ja. Derefter tillkännagaf ordföranden, att ifrån okänd person ett förslag till riksdagsordning blifvit genom Aftonbladsredaktionen afltemnadt Itill bestyrelsen; hvilket förslag, enär aflemInandet skedt sedan bestyrelsens sista sammankomst, borde till dess utlåtande öfverlemnas. På begäran af några ledamöter blef detta förslag uppläst, hvarefter det remitterades. ) Nu förekom bestyrelsens utlåtande öfver hr reviIsor Stenbergs motion innefattande en föreslagen förändring af stadgarne 4, så att sälskapet må Ikunna öfverlägga och besluta om lagliga åtgärder till befrämjande af reformer, i främsta rumImet i nationalrepresentationen, men derjemte i Jalla andra allmänna angelägenheter. Bestyrelsens afstyrkande utlåtande innehöll: ) Enär ändamålet med bildande af reformvännernes sällskap och med dess verksamhet endast är att Tvinna reform i nationalrepresentationen, anser bestyrelsen det af motionären väckta förslag, åsyftande en utsträckning af sällskapets förhandlingar till flera samhällsangelägenheter, afvika från den grundtanke hvarpå reformsällskapet är bygdt. Bestyrelsen, som väl kan erkänna nyttan af säll-skaper, der allmänna frågor af hvad slag som heldst blifva diskuterade, anser dock, att innan sällskapet uppnått sitt hufvudändamål, skulle det, genom en så utvidgad verksamhet, som den föreslagna, splittra sina krafter på ämnen, som icke omedelbart sammanhänga med hufvudfrågan, samt sålunda frångå sin bestämmelse, försvagas och möjligen äfventyra att upplösas. Sällskapet gillade detta bestyrelsens utlåtande. Härefter upplästes bestyrelsens förslag till följande förändringar i sällskapets stadgar, nemligen: S 2. skulle ändras sålunda: Sällskapet utser, genom öppet val, till ärendenas beredning, en bestyrelse bestående af tolf ledamöter, hvaraf minst fem böra vara närvarande för besluts fattande. Bestyrelsens ledamöter välje sig emellan en ordförande, hvilken jemväl, intill nästa val af bestyrelse, före ordet i sällskapet. S 3 skulle erbålla följande lydelse: Tid och ställe för sällskapets sammanträde bestämmer sällskapet. -Uppkommer förhinder för utsatt sammanträde, bestämmes en annan dag af bestyrelsen. S 4 skulle förändras och lyda: Har ordförande förfall utser under tiden bestyrelsen en annan dess ledamot, att föra ordet. 9 skulle få följande förändrade lydelse: Väcker ledamot vid sammanträde motion; rörer den ordningen för dagen, så må sällskapet genast kunna derom besluta. Begär någon ledamot motions bordläggning och blifver ej derigenom motionens ändamål omintetgjordt, den bordläggning må ej vägras. Väckt motion, som ej genast diskuteras, skall inom nästa dags utgång vara skriftligen aflemnad hos ördföranden. Ej må väckt motion till beslut i hufvudsaken föranleda, innan bestyrelsen sig derom yttrat. Motion, hvaröfver bestyrelsens utlåtande blifvit afgifvet, må ej i sällskapet återtagas. Beslyrelsen äge rätt att, när den så finner nödigt, framkomma med ny motion.n Förslaget begärdes på bordet, och hr kapten Stjernsvärd väckte motion om en fullständig omredigering af stadgarne, hvartill han afgaf förslag, som till bestyrelsen remitterades, för att deröfver afgifva utlåtande i sammanhang med dess eget nu bordlagda förslag till ändringar. Hr Frans Sjöberg frågade om bestyrelsen ämnade föreslå sällskapet, att utse deputerade till reformmötet i Örebro; hvarpå ördföranden svarade, att bestyrelsen icke ansett sig kunna ännu föreslå sällskapet en sådan åtgärd, Idå inbjudning från Örebrosällskapet icke skedt. Han redogjorde för ordalydelsen af det, genom tidningarne, kända beslutet i Örebro angående mötet, samt huru denna tycktes afse besvaranIdet af Stockholmssällskapets frågor, hvari sålledes ej det sällskapet sjelf kunde deltaga. I Visserligen, sade han, finnes i Örebro-adresIsen ifrågasatt, att reformsällskaperna skulle löfverlägga om en gemensam plan för sällskapernas verksamhet,; samt att förslag till en gemensam organisation af de särskilda reformföreningarne borde komma till stånd; och i dessa hänseenden synes väl äfven det StockfIholmska icke böra undandraga sig att samlverka; men då bestyrelsen ej ansåg sig böra -lintränga i orsaken dertill att ÖOrebrosällskaIpet icke meddelat sig med detta, hade bestyrelsen icke ansett sig kunna föreslå någonIting. ) Hr Frons Sjöberg väckte i anledning häraf II motion, om utseende af deputerade till Örebromötet, hvilken understöddes af åtskilliga ledaImöter, genom begäran, att bestyrelsens utlåtande måtte så snart afgilvas, att sällskapet I deröfver kunde i tid besluta. il Hr revisor Stenberg väckte i sammanhang -Imed frågan om val af deputerade vid Orebro,Imötet, det förslag: att genom omröstning af-Igöra om sällskapet för sin del gillade det hvilande representationsförslaget eller icke; samt i sednare fallet, att sällskapet måtte förklara, om det vidhåller sitt förlidet år antagna program, eller i följd af sednare opinionsyttringar fann någon ändring, synnerligen i valrätten och valbarheten, böra ske. Hr kontrollör Torslow väckte äfven fråga i SS I i fr FF It. FT TE

19 maj 1849, sida 2

Thumbnail