Aftonbladet – 18 maj 1849, sida 2

sinnesstämningen hos romerska folket i afseende på den franska expeditionen. l Presidentens bref till general Oudinot väckte emedlertid den största sensation och den 9 Maj uppträdde Grevyi nationalförsamlingen med en ny interpellation i detta ämne, frågande derjemte huruvida regeringen ämnade rätta sig efter nationalförsamlingens föregående dag fattade beslut. Odilon-Barrot svarade, att presidentens bref var af enskild natur och således icke angick regeringen; hvad den andra frågan beträffade, så väntade han depescher följande dag och skulle då svara. Nationalförsamlingen beslöt likaledes att afvakta dessa. TI Toulon och Marseille rustas starkt och vid Lyon skall en stark armekår koncentreras, sannolikt för att afbida händelsernas utveckling i Italien. Regeringens afsigt lärer vara att föröka sina trupper i Italien till 25 a 30,000 man. Man vill äfven veta, att ministrarne sändt den förklaring till general Oudinot, att regeringen icke förändrar något af sina förr gifna instruktioner. cirkulerade i nationalförsamlingen följande af Victor Considerant uppsatta förslag till en anklagelseakt mot republikens president Ludvig Napoleon Bonaparte och hans ministrar. I enlighet med 5:te artikeln af konstitutionen, mande nationaliteter, såsom den önskar att dess egen skall respekteras, och ämnar ingalunda företaga erlöfringskrig eller vända sina vapen mot något folks I frihet; i Isom af nationalförsamlingen erhållit bemyndigande Jatt sända en expeditionskår till Italien för att skydda friheten, men fört denna här emot en republik, som är en frukt af allmän rösträtt, hvadan verkställande makten sändt den franska repulikens vapen mot det romerska folket; i betraktande deraf, att denna handling är ett uppenbart brott mot konstitutionens bokstaf och anda och ett förräderi mot det franska folkets, ia mot hela den europeiska demokratiens interessen; betraktande deraf att verkställande makten, dekreterar nationalförsamlingen, att medborgaren Ludvig Napoleon Bonaparte, republikens presiIdent, och medborgarne Odilon Barrot, Buffet, La crosse, Rulhieres, de Tracy, Passy, Drouyn de lanklagade att hafva brutit mot konstitutionen. PaIris den 8 Maj, kl. 4 på natten. 60 underskrifter af bergets medlemmar. ispondent från Paris af den 8 Maj: Skall ministeren resignera? — se der den stora frågan. Sannolikt ämnar den trotsa en församlings misstroende, som inom några dagar skall upplösas; möjligtvis räknar den på den blifvande lagstiftande församlingens reaktion. Qvarblifver ministåren, så Iförestå skarpa kollisioner; störtar den, så har icke Iblott Frankrike och Italien, utan äfven hela den europeiska demokratien, vunnit en stor seger. I En annan korrespondent af samma datum lyttrar: I Stode vi icke så nära en högst vigtig valkris, så Iskulle vi inom några timmar hafva ministerföränIdring. Men nu blir det väl endast den påfliga expeditionens befälhafvare, som skall ombytas. Man talar om Bedeau; ja äfven om Lamoriciere, såsom IOudinots efterträdare. I Den 8 Maj fortsatte nationalförsamlingen behandNingen af krigsbudgeten. Det förberedande utskottet hade föreslagit armåens nedsättning från 460,000 till 380,000 man. Lamartine afrådde ett så betänkligt steg, isynnerhet i anseende till republikens ungdom och de faror, för hvilka den i anledning deraf kunde vara utsatt. Han fästade äfven uppmärksamheten på den nya alHians, som till Tysklands förtryckande blifvit afslutad J mellan Österrike, Ryssland och Preussen. ; på det ifrigaste och utropade bland annat, anspelande på Napoleons bekanta spådom: Jag fruktar, att nu snart blir det fråga, om kossackerna eller republiken skola råda,. General Cavaignac ansåg äfven den reduktion för lnärvarande vara omöjlig, som han i November förJordat. Slutligen förkastades med stor majoritet utskottets förslag om armeens reduktion. ) Tvenne af nationalförsamlingens medlemmar, BesInard och Tranchant, hafva nyligen aflidit. Femprocentsfonderna hade stigit till 89.40, tre Iprocents till 57.60, och bankens aktier till 2,405; deremot hafva nordbanans fallit något, nemligen från 1453.15 till 452.350. STORBRITANNIEN. Den 7 Maj börjades i öfverhuset diskussio,inen vid andra läsningen af billen om naviga-Itionslagarnes upphäfvande, af lord Landsdowne, som i ett längre tal försvarade lagförslaget och till slut förklarade att — liksom hufvudmanInen för protektionisterne, lord Stanley, vid ett föregående tillfälle sagt att han och hans parti ,I vore fullkomligt beredda att stånda ansvaret -Iför följderna af billens förkastande — så vore Iministeren förberedd på följderna af ett sådant ; förkastande. Anfallet mot billen öppnades ic-Ike af lord Stanley, utan af lord Brougham, Ifastän denne hittills alltid räknat sig till frit Ihandelspartiet. Han sökte bevisa att de brit-Itiska rederierna skulle gå under genom navi)lgationslagarnes upphäfvande: för att icke syInas alltför inkonseqvent argumenterade han att iIhandel och sjöfart icke stå i samband med -Ihvarandra: ett påstående, hvars absurditet hertigen af Argyle på ett slående sätt bevisade. I Ytterligare talade lord Granville för billen Isamt lord Colchester. och lord Ellenborough lemot densamma. Debatten afbröts derefter, -loch fortsattes den 8, då billen gick igenom Imed 173 röster mot 163. ) Billen om en sådan ändring af eden för parlamentsledamöter, att judar icke deraf hindras att inträda i parlamentet, har gått igenom i underhuset, med 278 röster mot 158. Några tidningar uppgifva, att 370 afmönstrade engelska örlogsmatroser tagit hyra på tyska flottan, och att de redan äro på väg till I Bremen. 1 1 Sex örlogsångfartyg skola utgå från Portsmouth för att skydda brittiska handeln i Nordoeh Östersjön. TYSKLAND. Konungen af Preussen har oktrojerat en lag rörande försättande i belägringstillstånd. Den tyckes sätta all makt i militärens händer. Vi åtarl arma dant 1 General Lamoriciere understödde Lamartines åsigt Under den stormiga natten den 7—8 Majl som säger: Franska republiken respekterar främILhuys, Falloux och Faucher, hans ministrar, äro. I Om ministerens ställning yttrar en korre-!