Aftonbladet – 26 april 1849, sida 3

MMMM Nå, efter eget behag. Att börja med, hurudan ä hofluften nu för tiden? Superb. De höga personerna lefva i det allrabäst förhållande till hvarann. Kungen älskar sin systersor som om det vore hans egen, sin syster och svåger, bro derligt. Kungen är skarpsynt, likväl slår prinsen honor minga blå dunster i ögonen. De höga gemålerna kuttr som turturdufvor. Väl händer ibland, att prinsessans blic kar mörkna, när prinsen låter sina irra för mycket obe hindradt omkring, men bums förstår prinsen att se så re ut, som en nytvättad och nystruken skjorta, och så-:ä det bra. De små mötena ibland har hon ingen den rin gaste nys om... En märkelig förändring har inträffat Prinsessan, som i början var temligen ledsen vid den trå kiga friherrinnan Duwald, har i en hast blifvit henne bästa vän. Den svarta vålnaden går dagligen igen vi hofvet, och fröken... von Bilow är högsta hönset i kor gen. Hennes skönhet, godhet, blygsamhet upphöjas til skyarne ... Prinsessan kan ingen dag lefva henne förutar .. hon har stuckit ut sjelfva fröken Örnstedt.. En skar: beundrare omger henne hvart hon går, och... kunget sjelf har talat vid henne en gång. Få se, om hon int slutligen tillvägabringar försoning emellan ryttmästar Bern. hard och den gamla friherrinnan ! Står Bernhard i nåd? Wilkens syntes villrådig .-.Icke mycket, skulle jag tro... svarade han omsider Prinsen berättade häromdagen för mig i största förtroende, att öfverste Stjernros skall vara pin kär i fröker Ornstedt. Han lär ha bibringat kungen underrättelse om den olyckliga duellen. För generalens skull säger kungen ingenting; men man har bemärkt att det unga herrskape! helst dansar i kärlekens himmel, och äro glada öfver at! få draga sig ur hvimlet, för att ostörda få vara sig sjelf. va... Men, herr geheimeråd! jag står i för stor skuld hos ers nåd, för att ej i allt låta sanningen styra mit tunga. Fröken Regina har sökt öfvertala prinsen, all samtalsvis med sin gemål röja Stjernros olyckliga kärlek, derjemte framhålla öfverstens förtjenster, och fråga kungen, om man inte på något godt mancör kunde aflägsns Bernhard, och låta Stjernros få flickan, utan hvilken har