Aftonbladet – 26 april 1849, sida 3

aProfeten, hvars uppförande mött -så mångfaldiga hinder en lång följd af år, blifvit gifven i Paris, och med framgång. Stycket skall vara värdigt sina två pendanter: Robert af Normandie och Hugenotterna. Den bekanta mille Viardot-Garcia har gjort mycken lycka i hufvudrollen. — OM ÅNGFARTYGS ANVÄNDBARHET TILL KRIGSBRUK. Om denna i sednare tider mycket omtvistade fråga förekom nyligen i England en parlamentsundersökning, hvarvid åtskilliga ganska märkvärdiga vittnesmål afgåfvos. Hufvudfrågan, huruvida ångfartyg äro att föredraga såsom det egentliga krigsvapnet till sjös, tyckes icke hafva blifvit afgjord; men väl ådagalades det, och sattes utom allt tvifvel, att den största misshushållning egt rum med statsmedel för att skapa en ångflotta, innan man ännu genom experimenter i mindre skala hunnit komma till någon visshet om rätta sättet för dessa fartygs inrättande till krigsbruk. En af de förnämsta ingeniörerne i denna branche, hr Gordon, associerad med den stora Napierska machinfabriken i Glasgow, och hvilken haft mycket att göra med byggandet .af amiralitetsångfartygsmachiner, förklarade, att han sedan 44 år tillbaka tid efter annan varnat sjöförvaltningen emot de äfventyr och förluster, för hvilka den utsatte det allmänna genom de kostnader, som på måfå bortslösades på ångfartygsmarinen; och att han redan 4843 i denna anda låtit trycka ett bref, men hvilket sjöförvaltningen då öfvertalat honom att icke publicera, emedan reformer skulle vidtagas. Han tillade nu, att churu konfusa och oefterrättliga både systemet och hushållningen var vid den tiden för 5 år sedan, så är det mycket värre nu. Han erinrade derefter, att ångfartygsmarinen hade kostat landet i första utlägg 6 millioner P. St. (72 millioner rdr banko). Men dessutom kunde man räkna de årliga kostnaderne, som följer: årliga reparationer för machiner och pannor 108,000; kolätgång 410,000; och en ganska mättlig uppskattning af ängflottans årliga försämring pund 600,060. Lägger man härtill 5 procent af värdet för instrumentslitning och räntan för ångbassiner och byggnader, så kan 4 million med säkerhet räknas såsom den årliga kuranta kostnaden för statens ångfartyg, utan alt räkna byggnaden för nya skepp. — Samma vittne uppgaf, att sedan 4843, då han utvisat en mängd misshushållningar och felaktigheter, hade de ädle lorderna i amiralitetet icke dess mindre anbefallt byggandet af 73 nya ångfartyg, med sammanlagdt 24,000 hästars kraft. Det är ock intressant att se hans uppgifter om det besynnerliga och bakvända sätt, på hvilket detta aristokratiska embetsverk gått till väga i detaljerna, och hvilket varit sådant, att privata eller civil-ingeniörer slutligen hade måst vägra att emottaga deras beställningar, hvilket bland annat varit händelsen med hr Napier, oaktadt denne är beslägtad med en man af ett bekant stort namn inom flottan. Han berättade nemligen, att när beställningarne gjordes, åtföljdes de af en specifikation, hvaruti sjöförvaltningen föreskrtef ett visst maximum för machinernas vigt, på sådant sätt, att ett-premium derigenom gafs ät ett sämre arbete, De specificerade bredden och djupet af skeppets skrof, jemte det utrymme, som machinerna och kol förrådet fingo upptaga, men tillade, att alla sådana kostnadsförslag, hvarigencm machiner af tillräcklig styrka kunde placeras inom ett mindre utrymme, och sålunda gifva mera plats för kols instufvande, komme att föredragas. Resultatet häraf är, att 560 hästkrafters machbiner insättas tillsammans med 400 hästkrafters pannor. De sednare behöfva då mycket förr repareras, och blifva äfven farligare genom den häftigare eldning de erfordra. Till stöd för detta omdöme anfördes en hop sakförhållanden, hyilka det här blefve för vidlyftigt att öfversätta för svenska: läsare. — OM NYTTAN AF ENTOMOLOGIEN ELLER INSEKTKUNSKAPEN. Många betrakta insektsamlingar och studerandet af insekterna blott såsom en kuriositet; men huru vigtigt detta studium är äfven för näringarne, inses lätt om man ihågkommer hvilka förfärliga summor gå förlorade genom förödande insekter, som med en närmare kännedem om deras natur vore lättare att utrota. I en engelsk föreläsning öfver detta ämne finnes en beräkning gjord, att många millioners värde årligen går förloradt genom humlemasken, kålmasken, hvetemasken och en otalig mängd andra insekter. I Australien händer stundom, att hela potatisfälten ofvan jord uppätas af en insekt kallad: potatislusen. I Vestindien har man länge känt flera insektslag, som angripa sockerröret; men nyligen har denna vext blifvit angripen af en ny ohyra, af slaget Coccus, som inkommit på ön Barbados; och på samma ö hafva Cocosträden nära fallit ett offer för en mycket liten in sckt af slägtet Aleyrodes, medan bomullsskördarne i Indien ofta betydligt skadas af insekter, som ännu äro helt obekanta. På ön Ceylon har sedan några få år spridt sig en insekt, som kallas kaffelusen och är en skalbagge af slägtet Coccus, hvilken till den grad skadat kaffeskörden, att den på många plantager minskat afkastningen till :del af hvad den förut varit. Denna insekt lär hafva blifvit införd till Ceylon med några plantor af mockakaffe, som infördes från Bombay. Hade dessa plantor blifvit uppbrända eller doppade i hett vatten vid ankomsten , så att lössen dödats; så bade plantegerna i Ceylon kunnat undgå sin närvarande belägenhet. Orsaken hvarför detta ej skedde, var endast plantageriegarnes okunnighet i entcmologien. Uti den nämnda föreläsningen omtalas, att när den svenske naturforskaren Kalm upptäckte ett par exemplar af larfyen Bruchus Pisi i ett parti ärter, som han hade medfört från Nordamerika, började han häftigt darra af förskräckelse, i fruktan att några af dessa förderfliga insekter skulle hafva medkommit, och han således utan sin vetskap varit ett verktrg att införa en stor olycka i sitt fädernesland. Detta är ett slående exempel som visar huru önskvärdt det vore, att någon undervisning i naturalhistorien, och uti insektkunskapen såsom en gren deraf, kunde meddelas alla skolor, ifrån den högsta till den lägsta. Funnes en sådan kunskap spridd, så kunde en jordegare lära sina underkafvande, eller en prest på landet sin församling, det bästa sättet att förstöra de iendtliga insekterna; många flere skulle äfven blifva stånd att meddela rön öfver dessa insekters natur, hvilka kunde leda till upptäckt af nya medel att örstöra dem; och hvilken omätlig vinst skulle icke häraf uppstå på det hela. PASTSKRIPTEM.