Aftonbladet – 26 april 1849, sida 2

Frycksta jernvägsbolag, att få införskrifva, det förra 2,000 skeppund, och det sednare 43,000 skeppund st. vigt rails från England och Skottland, der de kosta endast 45 rdr bko pr skeppund, då de här icke kunna bekommas under 24 rdr s. m; i.anedning hvaraf Norrköpings Tidningar under den 47 Mars innehålla en anmaning till dem, som äro i Lillfälle att lemna upplysning om orsaken hvarför Rails ej kunna här i landet tillverkas till lika biligt pris som i England, synnerligast som man vet, alt machinerier blifvit exporterade till Tyskland och andra utrikes orter, täflande med de utländska både i pris och godhet. Insändaren har sig bekant, att Motala verkstad ingifvit till bolaget för railvägsanläggning emellan Christinehamn cch Sjöändan, anbud å 2,000 sk:T st. v. rails, vägande cirka 10 pr fot, till ett pris af 29 rdr 24 sk. bko (icke 24 rdr bko, som Aftonbladet uppgifvit), att levereras fritt ombord vid Christinehamn, hvilka rails skulle tillverkas af svenskt tackjern, och valsar för behofvet anskaffas. — Att ett så litet parti rails och isynnerhet af så fin dimension blir dyrare än större partier af vanliga rails, hvilka väga emellan 20 å 30 pr fot, är gifvet, och som bevis härför kan ins. anföra, att Motala verkstad ingifvit ett anbud till svenska jernvägsbyrån å ett större parti vanliga rails för vägen mellan Örebro och Hult, till ett pris af bko rdr 48: 24 pr sk: st. v., fritt levereradt vid Hull. Anledningen till att rails här i landet ej kunna tillverkas till lika billigt pris som i England, derifrån importpriset, enligt hvad man uppgifvit, skulle vara 435 rdr bko pr sk: st. v., är hufvudsakligen den, att tackjernspriset i England, äfvensom priset å kol, är vida lägre än här i landet, och att denna industrigren der är högt uppdrifven. Priset å rails har i England fluctuerat från 44 till 5 P. St. per ton, med hvilket sednare pris fabrikanten i allmänbet endast är betäckt för jernets, kolens och arbetets kostnad, men ej för räntor och underhållskostnad å anläggningen. En sådan period för engelska jernhandteringen har nu inträffat, och för fabrikanten återstår endast valet emellan att upphöra med sin tillverkning eller drifva den med förlust, till dess att bättre konjunkturer inträffa. Att inhemsk täflan med den engelska fabrikationen af Rails är afskuren, derigenom att import af engelskt tackjern och stångjern är förbjuden, hvilket förhållande är så mycket mera anmärkningsvärdt, som vi här i landet skulle kunna af engelskt tackjern tillverka Rails till samma pris som engelsmännen, och vårt, till bättre behof passande, tackjern exporteras, hvilket äfvenledes nu är förbjudet. Arbetskostnaden här i landet är så billig, att vi böra kunna täfla med hvilken nation som helst, då råvaran lemnas oss till lika billigt pris; och vårt arbetsfolk äger sådane anlag för fabrikation och slöjd, att få nationer äro lika vällottade. Varans godhet bör äfven tagas i betraktande, och om roailer af svenskt jern jemföras med dylika af engelskt, utfaller detta otvifvelaktigt till fördel för de inhemska, emedan rarls af svenskt jern blifva mera pålitliga under vintertiden, och skala ej af sig eller falla sönder som de engelska. Då de svenska rails äro utslitne och ej kunna längre begagnas å vägen, äro de säljbara till föga under stångjernspriset, då deremot de af engelskt jern svårligen kunna säljas till något pris här i landet. — Att rails nötas och måste ersättas med nya, serdeles vid stationerna, eller der farten ofta saktas eller afstannar, genom friktion mot railen, är en känd sak. Machinerier och fartyg af svenskt jern tillverkade, hafva exporterats till pere utrikes orter, och visat sig vara billige och af så god beskaffenhet, att fortfarande beställningar ingå. För denna tillverkning bar likväl tullfri införsel blifvit vägrad å de jernoch metalltuber, som begagnas för ångpannorne, hvilka tuber allthitintills icke kunnat i landet tillverkas; äfvenså har tull blifvit erlagd för de flesta effekter, som för denna fabrikation erfordras, såsom filar, gjutstål, slipstenar åc. Machinfabrikationen och tillverkningen af jern här i landet behöfver ej skyddstull mot utländskt intrång; men den behöfver att vederfaras rättvisa. Det är mindre rättvist att tullfri införsel å rails beviljas förr, än införselförbud och tull å utländskt tackjern och stångjern upphäfves, äfvensom å alla andra för denna fabrikation erforderliga effekter. Då först är täflan möjlig och rimlig. Ehuru en del af statens utgifter måste bestridas genom tullintrader, synes det dock ej välbetänkt att en industrigren pålägges en sådan beskattning, då en annan derifrån frikännes. Enligt 43 af tulltazan, synes det att tullfri införsel rätteligen endast kan beviljas för. sådane machinerier, som icke kunna tillverkas inom landet, eller till full godhet, eller inom lämplig tid kunna erhållas. Men rails, chairs, lokomotiver, svängbord och allt öfrigt som för railvägstrafiken erfordras, kan tillverkas i landet, af lika god och bättre beskaffenhet, och till den tid som i hvarje Isådant fall erfordras. — En insändare har begärt rum i Aftonbladet för en berättelse om åtskilliga faktiska förhållanden röranden det om vintertiden med Iså många faror förknippade öfverförandet a! IFinska Posten öfver Ålands haf. Vi rekommendera uppsatsen till publikens uppmärksam het, hvilken den onekligen förtjenar, ehuru v naturligtvis ej kunna garantera för alla detalj , uppgifterna, som vi dock ingen anledning hafv: latt betvifla Då man icke hör omtalas si många olyckor från andra håll, der post före: lvintertiden öfver vatten (t. ex. Stora Bält) Ivore det utan tvifvel önskligt om svensk: Ipostverket kände sig uppmanadt till försök at Tvidtaga några förbättringar i och för finsk: postens öfverförande, hvilka väl icke måste vara mera omöjliga att realisera här vid lag än annorstädes. NÅGRA ORD OM POSTFARTEN VINTERTIDE! l ÖFVER GRISLEHAMN. Va El Då det förändringsbegär, som karakteriserar vå tid, och som, då det producerar verkliga förbättrin ; gar, ej kan nog värderas, tycks sträckt sig äfven til vårt postväsende, torde man handla i dess egen anda .ldå man söker väcka vederbörandes behjertande fö Pas oo an högen.