Aftonbladet – 25 april 1849, sida 2

och för sig icke skulle sakna befogerhet, — allt fall då målen redan erhållit vederbörlig Juthandläggning, icke tjena till beskyddande ff någon persons rätt och säkerhet. Innan ustitieombudsmannen använder sin tid till dylika mera gagnlösa efterforskningar för en föruten tid, tycker man sig hafva anspråk att han egnade sin embetsmannaverksarohet till afhjelpande af sådane missbruk och försummelser hos embetsoch tjenstemän, hvaraf medborgare och det allmänna fortfarande lida skada. Likväl förspörjes ofta klagan öfver sådane förbållanden utan att vi förmärkt justitieombudsmannen deråt mera verksamt egna sina embetsåtgärder. — Af någon serskild inre anledning måste således hr Theorell varit drifvenr till vidtagande af besväret att uppleta skäl till anmärkningar mot hofrättsrådet Pfeffers embetsförvaltning, som förnämligast sorterat under justitiekanslern och i öfrigt egt rum under en tid, då justitieombudsmannainspektionen varit bandhafd af hr Theorells företrädare i embetet. Hvilken denna anledning må vara, derom lemnar hr Theorell sjelf i memorialet icke upplysning. Eget förefaller emedliertid, att sedan Tiden uppenbarat att meningen med hr Theorells underdåniga skrifvelse angående strafflagförslaget bland annat vore, att de ledamöter i lagberedningen, som ej ville underkasta sig de arbeten hr Theorell förordat samt ej kunde förmås gå tillbaka och göra afvikelser från de grunder, hvarpå lagförslagen blifvit utarbetade, ovilkorligen borde afgå utur beredningen, — något val gåfves icke; — men hr Pfeffer, som icke låter skrämma sig till afvikelse från den af honom såsom den rätta ansedda vägen, icke heller synes beredd att lyssna till uppmaningen att öfvergifva det halffärdiga arbetet i beredningen; så emanerar mot honom detta memorial med sina fyratioåtta anmärkningsanledningar, uppletade utur äldre i archiven begrafna handlingar. Månne dessa anmärkningar blifvit från deras dystra grifthvalf frammanade genom dem förfäran och förargelse, som hos de för hvarje: reform skuggrädda tilläfventyrs uppstått vid åsynen deraf, att hr hofrättsrådet Pfeffer, en allmänt högaktad och äfven af regeringen använd man, uppträdt i reformvännernas sällskap, och visat intresse för en frisinnad, förenklad representation samt att hr Pfeffer är en nitisk ledamot i lagberedningen, med åsig-ter öfverensstämmande med hr Richerts?