Aftonbladet – 11 april 1849, sida 2

Article Image
upphäfda och endast de facto bestående. Lyckligt-; vis hade dock Europa icke. tagit denna förklaring på allvar. Wienerkabinettet hade efter de första! händelserna i Italien erbjudit en koncession, som man på århundraden icke kunnat hoppas, att nemligen öfvergifva Lombardiet och göra Venedig fritt; den provisoriska regeringen hade varit dåraktig nog att visa ifrån sig denna oerhörda lycka. Kan man nu lyckas att genom underhandlingar vinna Lombardiet ochVenedig från Österrike? Nej! Detta skulie således ske genom krig. Men i anseende till Österrikes intima förbindelser med Ryssland och Preussen, så skulle detta blifva ett krig med hela kontinenten. Man skulle mycket bedraga sig, om man härvid räknade på folkens sympathier; alla nationer voro nu förskräckta för demagogien. Det italienska kriget skulle endast blifva ett krig om politiskt inflytande, och för ett sådant krig skulle ingen nation resa sig. I allmänhet vore det en galenskap att nu vilja göra hvad man icke gjort förut under vida mera gynnande omständigheter. Ledru-Rollin försvarade den provisoriska regeringen. Den hade icke fört krig, emedan den genom föregående regerings skuld funnit arsenalerna toma. Odilon-Barrot, premierministern, uppträdde nu. Han fann Italiens olycka i det demagogiska elementet. Frankrike skulle, icke utgifva sitt blod och sitt guld för de italienska, anarkisterna. Ministeren var icke tillsatt för att reparera hvad hr Ledru-Rollin felat, utan att befria landet från det virrvarr, som herrskade nästan öfverallt. Det vore en galenskap att nu vilja göra hvad man icke vågat i Februari. Det fanns en sak, som hr Ledru-Rollin icke kände — den kraft som moderation och rättrådighet gifva en regering. Härefter antogs den för ministeren fördelaktiga, af Bixio och Pagnerre föreslagna, motiverade dagerdning, som läsaren redan känner. YSKLAND. Posttidningen, som lärer hafva fått några sednare underrättelser i går från Berlin, meddelar följande: Berlin den 3 April, kl. 1 e m. Fredrik Wilhelm har svarat! Just nu rulla den kongl. familjens och tyska nationalförsamlingens deputations vagnar tillbaka från kongl. slottet, hvilket sedan flere.stimmars tid är alldeles omgifvet af väntande menniskomassor. Deputerade begifva sig till hötel du Nord, der presidenten Simson bor. Man erfar i detta ögonblick: Konungen, djupt rörd, försäkrade i sitt svar, att nyheten från Frankfurt vändt hans blick uppåt till konungars Konung, som gifver ögat ljus och hjertat vishet. Han skattar högt rösten af de tyska folkens representanter, som valt honom, och hvilka icke skola hafva missräknat sig. Men utan i samråd med furstarne och fristäderna kan han icke fatta sitt beslut. Regeringarne måste. först gemensamt pröfva författningen, huruvida den förlänar riksmakten styrka att leda Tysklands skickelser. Men i alla fall, om Tyskland mot inre eller yttre fiender behöfver det preussiska svärdet, så skall det icke uteblifva,. — Inrikesministern har i andra kammaren uppläst detta konungens svar, hvilket till den grad misshagat, att kammaren genast beslutit nedsätta en specialkommission, för att utarbeta en adress till H M. i motsatt syftning. ITALIEN. Posttidningens postskriptum i går innehåller följande underrättelser, som äro sednare än de af Aftonbladet meddelade: Till Carl Alberts moder, prinsessan af Montleart, skall den uppgift hafva ingått att f. d. konungen sjöledes afrest till Oporto. Turin den 28 Mars. Staden är lugn, men bedröfvad. General Ramorino har ankommit hit under bevakning af 6 karabinierer. Deputerade kammaren beslöt i går att förklara sig permanent och på Lauzos förslag har hon beslutat alt vapenstilleståndet vore inkonstitutionellt, att den verkställande makten icke kan antaga det utan att öfverträda författningen och alt ministeren gör sig skyldig till högförräderi, om den låter Österrikes trupper intåga i Alessandria eller kallar flottan från Venedig. Carl Albert har rest till klostret St Maurice i Wallis i största inkognito och under namnet trefve de Bard. Stilleståndskonventionen upptager 42 artiklar, deribland: samtliga ungerska, polska och lombardiska kårer upplösas; 20,000 österri kare besätta terrainen mellan Ticino och Sessia; piemontesiska trupperna lemna Modena, Piacenza och Toscana samt Venedig: flottan afseglar från Adriatiska hafvet och armåen ställes på fredsfot. Florens den 25 Mars. Toscanas konstituerande församling har blifvit öppnad af regeringen, som uttalade sig för föreningen med Rom. Om slaget vid Novara meddela vi i sammandrag följande rapport: Från österrikiska högqvarteret i Novara, den 24 Mars: Segrarne vid Gambolo och Mortara visade, alt vi hade att göra med fiendens hufvudstyrka, och fråga var om denna skulle koncentreras vid Novara för att der leverera en hufvuddrabbning, eller om den skulle söka uppnå Vercelli för att förena sig med sina bakom Sezia och Po stående stridskrafter. Alla kårerna uppställdes derföre så, att de efter omständigheterna kunde vändas antingen åt det ena stället eller åt det andra. Två armekårer under generalfälttygmästaren dAspres befäl hade från Mortara framryckt på stora vägen till Novara. Tredje och reserykären följde efter; den 4 och 4 rörde sig i parallel rigtning med fiendens reträttlinie. Den 2 Ikl. 44 f. m. stötte 2 armekåren vid Olengo på fienIden, som i början utvecklade ringa styrka för att linbilla oss, att ban här hade blott en eftertraf till låtertågets betäckande. Under denna förutsättning framryckte erkehertig Albrecht raskt med sin divi;Ision; på nigot afständ följde honom fältmarskalk -llöjtnanten SchaffgotselYs division. Men det visad -1sig snart att man hade att göra med fiendens huf vudstyrka, omkring 50.000 ran.; En ytterst hård

11 april 1849, sida 2

Thumbnail