Aftonbladet – 4 april 1849, sida 2

beträffar den wäörtembergska regeringens närvarande politik, så vore den utgången från åsigten, att na;ionalförsamlingen sammankommit, icke för att bilda ett halft utan ett helt Tyskland. Preussen och Österrike vore hindren för en fri förening af Tyskand. Om dessa regeringar haft nog mycken patriolism, för att ej nedblicka på sina enskilda intressen, utan blott iakttaga Tysklands, då stode det nu annorlunda till med Tyskland. (Stormande bifall från Venstern.) Hermann från Mänchen. Den österrikiska regeringen tillkännagifver sig vilja deltaga i ett direktorium och ett statshus. Men dermed har den ej uttalat det sista ordet. Talaren vore öfvertygad att motförslag vore från henne att förvänta. Dess not sade äfven uttryckligen detta. Talaren vore derföre böjd för närmare konfrontering; han antydde de materiella fördelar, som erbjudas af Österrike, samt det större inflytandet af Tysklands politik i förening med Österrike; han ingår uti detaljer af de industriella förhållanden, uti hvilka Österrike och Tyskland skulle komma att stå till hvarandra, och visade att fördelar för det sistnämnda derigenom skulle uppkomma, som icke vore att förkasta. Talaren bade slutit sig till det förslag, som går derpå ut, att göra österrikiska regeringen fullkomligt bestämda förslag om statshuset, och taga initiativet uti inskränkninpgen af folkhuset. De österrikiska deputerade skulle, om man så plötsligt uteslöte dem, skiljas härifrån med den tanken, att man blott ville blifva dem qvitt. Talaren trodde icke att katolicismen skulle sträfva emot nationalförsamlingens beslut, om den valde ett preussiskt öfverhufvud; han vore från ett katolskt land. I Bayern tänker man blott på materiella förbättringar, och dessa, trodde: man, kunde blott vinnas för Bayern genom Österrikes anslutande till Tyskland. Talaren önskade af materiella, politiska och patriotiska skäl ett fullkomligt enigt Tyskland. (Bravo på venstern.) Mänch från Wetzar. Fäderneslandet beköfver! en stor och omfattande handling, sådan händelsernas tvång kräfver den, för att bevara tyska folket från det djupa politiska fall, hvaraf detsamma hotas. Denna handling är anvisad i det welckerska förslaget. Bringen denna han ling till verkställighet, gifven Tyskland ett öfverhufvud, tillkommet genom fritt val och fri öfverenskommelse! Fogt från Giessen. Hr Welcker har vid första öfverläggningen uti riksöfverbufvud-frågan, då man redan hade en preussisk keisare i ögonsigte, yttrat: med fläsk tångar man råttor! Fläsket synes nu blifvit påträffadt. Talaren ville icke tro att hr Welcker ville bafva en lön för det offer ban bragt friheten. — (Utrop af: Ob! Ah!) Tall kar läst en rysk not, hvari Ryssland medgåfve Eurobas folk att konstituera sig sjelfve, om de blott icke trädde Rysslands integritet för nära, och hyaruti det uppmanade alia välsinnade att förena sig, för att tillsluta revolutionens afgrund. De välsinnade hafva hörsammat detta, såväl i Wien och Berlin, som i Frankfurt under ministeren Scbhmerlirg. Man vill nu ställa Berlin i spetsen. Den ryska politiken vore den gamla vanliga; Ryssarnes inmarsch i Siebenburgen — denna vanära för Österrike, hvarom talaren ej ville ingå i undersökning buruvida den hade sin grund uti uppfångade kurirer, eller i czarens bumana afsigt att återställa rysk ordning i Siebentärgen — härrörde deraf, att ryska regeringen ville göra Dardanellerna till sitt rikes port. Ryssland fullföljer med alla medel planen att utvidga sin makt emot söder, och verkar konseqvent i detta syfte. Österrikes koalition med Ryssland garanterar för resultatet af den uppgift, som centralmakten ämnat anförtro åt Österrike att lösa. Centralmakten har ej verkat utifrån; hennes hela politik har gält derpå ut, alt intrigera för den preussiska arfkejsaren. (Bifall af venstern. Ordföranden kallar talaren till ordningen, för smädelsen mot centralstyrelsen.) Hvarföre höjer hr Welcker först nu sin röst mot de diplomatiska intrigerna? Hvarföre skedde icke detta redan vid den tid, då kabinetternas noter afgingo till London? Trodde man väl, att inga diploruatiska konster blifvit bedrifna af de tyska regeringarnes agenter? Genom att följa det olycksaliga systemet af konsiderationer för de enskilda staterna, hade församlingen slutligen blifvit förd till afgrundens brant. vid hvilken densamma nu står handfallen och rådlös. — Talaren öfvergick härefter till utskottets nya förändringsförslag i författningsutkastet , som man föreslagit att antegas på en session. Utan dessa förändringar skulle man snarare vara böjd för ett hastigt antagande af författningen, men med åesamma deremot icke, emedan den blifvit genom dem förfuskad, och talarens parti ämnade rösta för att, i fråga om utskottsbetänkandet, öfvergå till dagordningen. Den hemliga omröstningen skulle förkastas. Man sökte frammana alla spöken, för att genomdrifva den olycksaliga idfen om eu arfkejsaredöme; man hotar med ektrojering, man ser faror från alla håll, men dessa skrväckgestalter komma ick: nedifrån, utan från ofvan. (Skratt.) Talaren tror på intet af alla dessa förskräckelsemotiver. Han tror tyvärr, att revolutionen vore bestämd att återgå till sina utgårgsformer ; sådant är förhållandet i Frankrike, hvilket den Odilon-Barrotska ministeren nogsamt utvisar, så i Tyskland, der man vill utse cn arfkejsare, och redan eger alla motsvarigheter till er Barrotminister. — Den, åt hvilken man vill gifva en krona, mäste äfven förtjera densamma. Men der krona, som af en uttröttad församling sättes på ab solutismens hufvud, saknar al glans. Men haj sagt, att det preussiska folket aldrig skall uppgå : Tyskland, om ej dess konung blir Tysklands öfver hufvud. Må mean derföre öfvertyga Preussen, at man kan vara tysk utan att sätta den tyska kronar på Preussens konung, åt hvars regering man knapp skulle kunna anförtro ett ståthållarskap! Man ha Ipå ett visst håll påstått, att endast ärftligheten för mår gifva stabilitet och kraft åt ett lands politik i Man har talat om en rysk not, som skulle förklar: konungens af Preussen emottagande af kejsarkronar för casus belli. PDeputeraden Weicker råder css at (eppellera till fursternes patriotism! Men hvad skal man väl vänta sig af sådane, hvilka, säsom det sä ges, tröstlöse springa omkring i sina rum och rcpa Jag låter icke mediatisera mig!h? (Skratt.) Mer måste hafva så mycket mera skäl att befara absolu tismens framgång i Preussen, om man kegrundar d Isednaste regeringsåtgärderna, hyarigencm de tyska I grundrättigheterna nästan helt och hillet upphäfvas Om dock åtminstone i legislatift bönseerde de preussiska staten sönderfölle i sina provinser, så at ingen preussisk riksförsamling, utan blott provircial iandidagar cxister db Neve od one on bi föckh att förga sittor fåt (thrastt Alen mtd dd absoluta veto, hyarigens m det biefse Giveabufvude