Aftonbladet – 23 mars 1849, sida 2

semensamt inflytande med Posttidningen etc. — en volemik, hvilken dock, efter ett par numror, af Afjonposten afbröts; Att jag aldrig under innevarande års prenumera.ionstid gjorde något försök hos hr Lindman att, vare sig med godo eller tvång, utbekomma något af min fordran och destomindre -anade hr Lindmans oförmåga att fullgöra sina förbindelser till prenumeranterna, som han, få dagar före tidningens upphörande, både till undertecknad och andra yttrade, att han säkert väntade sig en betydlig succurs, hvilket jag, som icke kände hr Lindmans affärer för öfrigt, tog för godt; Att den för förlagsrätten till Dagl. Allehanda hösten år 4847 betingade köpesumma destomindre skäligen kan anses hafva varit för hög, som tidningen, med försämrade affärer, ett år derefter eller hösten 1848 kunnat af hr L. säljas för 20,000 rdr bko kontant, derest han antagit derom skedt anbud — en vägran, hvaruti väl icke jag lärer kunna anses delaktig; Att det icke är jag som lemnar någon ersättning åt Dagl. Allehandas prenumeranter, utan ÅAftonpostens förläggare hr J. A. Walldn, som på hr Lindmans och hans vänners enträgna begäran, och sedan både utgifvaren af A. B. hr L. J. Hjerta och flera andra vägrat alt för intet öfvertaga förlagsrätten till D. A., lät förmå sig till denna uppoffring, hvilken åtminstone icke i är till V, ersättes af inkomsten från auktoriteternas annonser. Det är således icke jag, som är ägare till Morgonposten, ej heller återtagit förlagsrätten till Dagligt Allehanda, hvilket jag hvarken velat eller kunnat göra, utan en pekuniär uppoffring, (i anseende till kostnaderna för bladets utgifvande till årets slut, sedån prenumerationsmedlen voro förskingrade) vida öfverstigande den del af den förra köpeskillingen, som utbekommits; samt Att den öfverenskommelse, i följd hvaraf Aftonposten gifves såsom ersättning till-f. d. Dagl. Allehandas abbonenter, finnes med hrr Lindmans och Walldens underskrifter tryckt i Dagl. Allehanda för den 42 sistl. Februari och dessutom i original med notarii publici intygande förvarad. Af ofvanstående verkliga facta, jemförda med de lösa uppgifterna och suppositionerna i Wermlandstidningen och Aftonbladet, synes således, att dessa sednare äro lika många illvilliga osanningar. I öfrigt kan det ej undgå anmärkning, att då jag sistl. år offentligen tillkännagaf, det jag utträdt ur Dagl. Allehandas redaktion, Aftonbladet tycktes betrakta sådant som en vinst för Dagligt Allehanda och i nära fyra månader lät saken passera oanmärkt, men nu tyckes gerna vilja gifva undertecknad skulden för hela katastrofen, ehuru ÅA. B. sjelft, i sin första artikel härom, yttrade, att den, i anseende till hr Lindmans egen ställning, varit oundviklig, äfven om prenumerationen flerdubblats, hvilket också är det enkla, men sanna förhållandet. Slutligen bör jag nämna att jag icke i Aftonpo: sten författat några andra artiklar i det förevarande ämnet än de två korta uppsatser, som varit, likasom denna, med mitt namn undertecknade. Stockholm den 24 Mars 1849. W. F. Dalman. Aftonbladet anser sig böra låta hr W. F. Dalman njutå tillgodo hela det intryck, som denna reklamation kan åstadkomma och vill derföre icke nu för tillfället beledsaga detsamma med den granskning, som flere delar deraf påkalla och hvartill vi en annan dag skole återkomma. Vi tillåte oss endast, i afseende på den synpunkt på hvilken hr D. söker försätta läsaren, anmäla en liten protest uti den anmärkningnn, att hr D. uti sin artikel likasom sökt vederlägga mera än Aftonbladet för sin del lagt honom till last, och att hela denna strid egentligen uppstått endast och allenast derföre att hr D., eller .andra medarbetare i Aftonposten å hans vägnar, utgjöto riktiga jemmerrop öfver smädelser m. m., i anledning af ett omdöme att vi ej ansågo det serdeles grannlaga, att hr Jalman uppträdde såsom namngifven medarbetare samt verklig hufvudredaktör i en ny daglig tidning i opposition mot Allehanda samma år, då han hade offentligen blifvit annonserad såsom medarbe-. tare. i sistnämnda tidning.