Aftonbladet – 19 mars 1849, sida 3

Herr underståthållaren m. m. Ungberg, Löjtnant Otto Carlsson, vid kongl. Svea art.reg., Löjtnant grefye Horn vid kongl. 2:dra lifgardet, Kammarjunkaren Constans Pontin, samt Häradshöfdingen Westerberg å kämnersrättens 41:a afd., hvilka kunna intyga mitt uppförande och den misshandling jag lidit vid häktandet, och hvilkas hörande på ed jag ovilkorligen äskar för bevisandet af min oskuld i marsuppträdena och min då skedda misshandling; och anhåller jag om rättens utlåtande häröfver. Stockholm den 28 Dec. 1848. Gustaf Albert Gnospeiius. Vaktmästarne Samuelsson, Rosengren och Johansson samt pigan Grip, hvilka blifvit till denna dag kallade för att på sin redan aflagda vittnesed ytterligare höras i förut uppgifna omständigheter, förklarade, efter uppläsande ur protokollet af deras tillförene i målet afgifne vittnesberättelser, att de till alla delar vidkändes desamma endast med ändring deraf, sammanstämmande, att ifrågavarande af Kanberg uppslagne proklamation icke funnits fästad på yttre väggen af kongl. teaterhuset åt strömmen, utan innanföre i förstugan på tvärväggen cmot porten, straxt till venster om ingången till den s. k. hästtrappan, der passagen ej mindre för en stor del af teaterns tjenstepersonal upp till teatern, än äfven för allmänheten till ett i hästtrappan varande mnäringsställe, vore belägen, så att proklamationen icke allenast tydligen måst falla i ögonen på alla passerande, utan äfven kunnat skönjas af de förbigående, som, kommande från Blasiiholmen, togo vägen åt Gustaf Adolfs torg nära förbi ingången till hästtrappan, hvartill högra porten åt Blasiiholmen alltid stod öppen. Tilläggande dessutom dels Rosengren och Johansson: att de begge tillsammans vid omvittnade tillfället, åtföljde af pigan Grip, nedgått från näringsstället och i förstugan på samma gång bemärkt proklamationen innan de nedtagit densamma; dels pigan Grip: att då hbn förutnämnde eftermiddag inkommit i förstugan till hästtrappan, hade tilltalade Kanberg der varit sysselsatt med att uppfästa meranämnde proklamation, i anledning hvaraf Grip, som först gått förbi Kahnberg, stannat i trappan någon stund, tills Kahnberg slutat med sitt förehafvande, då Grip, sedan Kahnberg gått om henne uppförel trappan, åter begifvit sig ner i förstugan och närmare skärskådat proklamationen, hvarefter hon genast gått upp på näringsstället, dit Kahnberg emcllertid inkommit och der Grip omtalat hvad hon sett samt derpå medföljt Johansson och Rosengren ner. Kahnberg anhöll att få till samtlige vittnena framställa följande frågor: a) På huru lång distans från porten var proklamationen inne i förstugan uppsatt: eller kunde yvittnena taga på sin ed att densamma af de förbigående ute å gatan kunde bemärkas? — Svar: Proklamationen satt ej längre in i förstugan, än att den bestämdt kunnat ses af de förbigående, på sätt vittnena förut uppgifvit, ehuru vittnena ej ville påstå att innehållet jemväl kunnat läsas från gatan. tillsluten så att proklamationen derigenom bortskymts? — Svar: Nedersta halfporten åt Gustaf Adolfs torg hade varit stängd, men den andra öppen, så att proklamationen kunnat tydligen obserVCras. c) Om ej vid nedgåendet från näringsstället Kahnberg sjelf varit med och jemte vittnena läst proklamationen, för hvars uppsättande han icke nekat? — Svar: Kahnberg hade kommit ner straxt efter vittnena och stått bakom dem vid läsningen af proklamationen, men åtminstone ej högt läst densamma; intygande deremot vittnena med säkerhet, att Kahnberg nekat för att han uppsatt proklamationen, under uttryck: det är bra gjordt, hvem som gjort detn. d) Om Kahnberg, när Johansson och Samuelsson en stund efter proklamationens nedtagande, å Gustaf Adolfs torg träffat regissörn Kjellberg, vid dem emellan uppkommet samtal, icke framgått till stället och för Kjellberg medgifvit sig hafva uppslagit proklamationen? — Svar: Nej Kahnberg. hade vid detta tillfälle jemväl för Kjellberg nekat derför. e) Huru länge satt proklamationen uppslagen? — Svar: Den nedtogs genast af vittnena, ännu innan munlacken hunnit torka. Vittnesmålen upprepades och vidkändes, vittnena fingo bortgå, hvarefter af Kahnberg till protokollet framställdes åtskillige anmärkningar, innefattade uti följande af honom sedermera ingifne P. M. Alt lördagen den 48 Mars redan på förmiddagen vid middagstiden och långt förut på dagen förrän å Brunkebergs torg och andra allmänna platser större och mindre folksamlingar; att ingen sett mig deltaga enligt aktors vid sina slutpåståenden uppläste åtskillige vittnesmål och mine egne förklaringar, naturligtvis hemtade ur protokollet äro desse oriktigIheter: aktor säger, att trädgårdsmästaren Behnes vittnesmål lyder att jag fredagsaftonen den 47 Mars skolat omtalat för Behne att han redan den aftonen sett proklamationen. Sådant yttrande har Behne icke haft; och om än så vore, följde deraf en klar osanning, då vid undersökningen förekommit, att ingen, vare sig polis eller annan person, sett i hufvudstaden någon proklamation förrän lördagsmorgonen. Sedan härefter aktor i anledning af tilltalade Hagelfeldts och Gn nospelii i sina skriftliga förklaringar gjorde anhållan om åtskillige personers hörande så som vittnen bestridt samma anhållan, beslöt rätten, då tilltalade Kleberg, hvilken i dag uteblifvit, ännu ej varit i tillfälle att förklara sig öfver aktors slutpåstående, i hvad det Kleberg rörde, uppskjuta ransakningen till thorsdagen den 4 Januari nästinstundande år 4849 klockan tio förmiddagen, dertill Kleberg ytterligare skulle reqvireras och öfrige tilltalade vid förut stadgad påföljd borde tillstädesvara; finnande rätten icke skäl att emot aktors bestridande bifalla de af tilltalade Hagelfeldt och Gnospelius uppgifne vittnens inkallande och hörande. Emot förestående beslut, i hvad det rörde afslag på deras begäran om vidare vittnesförhör, anmälte Hagelfeldt och Gnospelius missnöje, hvilket skulle antecknas till fullföljd med hufvudsaken. Afträdde. Afrfördes. (Forts.) RÄTTEGÅNGSocH POLISSAKER. Martin-Arosin inför rätta. b) Om ej den ena halfporten till uppgången varit : hvarpå : proklamationen i hästtrappan uppsattes, fanns både l i oroligheterna vare sig med ord eller gerning; att! mmh af I Am AM Mmm mm zz zXXsg XX mm mINH I nODmMHIIIMI mm OS