Aftonbladet – 7 mars 1849, sida 1

Den egentliga folkfesten till Februaridagarnes firande skulle, om man får tro vissa demokratiska organer, komma att ske först d. 25 Febr. kl. 1 på dagen. Bergpartiet berättas till den tiden hafva föranstaltat en monsterbankett i fraternitetssalen, dit dock — af brist på utrymme och för den allvarsamma sakens skull — inga fruntimmer skulle 1å inträde, hvilket förbud bland de qvinliga ultras af socialisternas parti redan skall hafva föranledt en liten rysligt tillämnad sammansvärjning. Samtliga de socialistiska tidningarne i Paris innehöllo den 23 Febr. följande förklaring: Ett stort antal medborgare hade ansett det lämpligt, att till Februarirevolutionens ära föranstalta en högtidlig manifestation. Men i anseende till statsmaktens oupphörliga utmaningar skulle en sådan manifestation medföra stora, oundvikliga faror. Vi bedje folket, att afstå derifrån. Representanterna för berget, deputerade ifrån national-valkongressen och centralvalkonseljen för Seinedepartementet, Luxemburgs byråledamöter, samt redaktörerna för de demokratiskt-socialistiska tidningarne skola i morgon offentliggöra en adress till folket för att besvärja detsamma att förblifva lugnt och fira den stora årsdagen genom att för sina fiender ådagalägga sin aktning för sann ordning och laglighet. Afven Journal des DåEbats, hade redan samma dag (23 Febr.) en ledande artikel, i hvilken läsarne besvärjas att icke mer göra någon revolution, icke mer fira någon revolutionsfest. Följande dagen eller sjelfva revolutionsdagen innehöllo ock de radikala bladen den förut annonserade adressen, hvari folket uppmanas till lugn för att. icke sätta republiken på spel. Denna adress är undertecknad utaf 58 representanter af bergpartiet, utaf en hop redaktörer af radikala och socialistiska blad samt deputerade af en hop föreningar i samma anda. Man har anmärkt, att icke namnen National, och Courrier, finnas bland underskrifterna. Den nyligen frigifne och frikände DAltonShee uttalar sig med billig vrede öfver att han så lång tid utan anledning har blifvit hållen i häkte. Cremieuz har framlagt ett ganska strängt lagförslag emot klubbarne, hvari föreslås stora penningeböter och för anläggningar till mordbrand eller uppror 3 å 5 års fängelsestraff. Nationalförsamlingen har under debatterna om vallagen stadgat, att valrätten skall suspenderas för armåer, som ligga i fält utom gränsen. Genom en annan paragraf stadgas, att för ett giltigt val erfordras minst så många röster, som utgöra 14 af de inskrifna valmännens antal; Vidare föreslogs en tilläggs-artikel (art. 78) att utom de nämnda embetsmännen, nemligen ministrarne och generalprokuratorerne vid kassationsdomstolen och den Parisiska appellations-domstolen, äfven följande skulle vara fritagna ifrån den s. k. inkomptabilitetsprincipen, d: v. s. kunna med innehafvande af sina embeten väljas till folkrepresentanter: professorer och deras s:ppleanter, hvilkas poster besättas efter konkurrens och förslag af deras kolleger; likaledes embetsmän, som icke äro i aktiv tjenstgöring, samt några få andra. Denna artikel antogs äfven, dock med den inskränkning, att professorer endast så till vida kunna väljas, som de utöfva sin befattning der, hvarest nationalförsamlingen har sitt säte. Vidare har ett-lagförslag blifvit framlagdt öm Louvrens sammanbyggande med Fuilerierna och om den för detta ändamål erforderliga kredit. Det stora bibliotheket skulle då flyttås dit, hvarjemte der äfven skulle inredas lokaler för expositioner af målarearbeten och industriprodukter. Rue Rivoli skulle enligt samma plan förlängas till Foratoire du Louvre. Det s. k. justitie-utskottet har fattat beslut angående Lucien Murats motion eller rättare fordran å 40 millioner francs för sig och de öfriga arfvingarne efter f.d. konung Joachim af Neapel. Den åsigt gjorde sig gällande, att man, utan att fälla något omdöme om rättmätigheten af denna fordran, borde förklara, det Lucien Murat i sin egenskap af folkrepresentant, icke hale rätt att framställa en motion i sitt eget prirata intresse; han borde framställa den i form f petition på så sätt, att saken, som i det hela ,erodde på tolkningen af en politisk traktat, örst skulle hänskjutas till republikens presilent, hvilken efter att hafva hört statsrådets nening skulle för den lagstiftande makten framägga ett lagförslag derom. I Paris har bildat sig en Napoleonisk ko