Aftonbladet – 3 mars 1849, sida 3

PM MIBR narrande, kunna vi icke se annat än att han gjort sig delaktig i arrangörernes fel. Redaktionen af Friskytten. (Insändt.) DET BRINNER I KNUTEN, eller Kommunister i Consistorium Academicum i Upsala. Ad arma Patres Academici! Redan Gracchus Babeuf insåg, att om en fullkomlig niveau skulle kunna förverkligas i samhället, borde man med stränghet vaka öfver, att intet intellektuelt företräde kunde ernås af någon; till föije häraf borde alla bibringas ett lika qvantum vetande. Samtiden belönade Babeuf för denna välgrundade lära med stupstocken! Då troligtvis ingen af nutidens franska kommunister hyser sådana vansinniga planer att utrota all vetenskaplighet, så är det så mycket mer förundransvärdt, att finna personer här uppe i det sansade Norden, som hysa Babeufska åsigter; detta jemte annat synes dock lemna stöd för den satsen, att Svenskarne äro en nation, full af hetsighoter). Men hvad skall väl den tänkande allmänheten säga, då vi påstå, att dessa Svenska Kommunister äro — medlemmar af Upsala Academiska Consistorium. Saken är emellertid viss och grundad på ojäfviga facta, efter hvad kan inbemtas här nedanföre. Men det är icke nog med att de äro kommunister, de utgöra allaredan en mäktig propaganda, som rastlöst arbetar för sitt mål; sättet, hvarpå den går till väga, skola vi nu söka att framställa. Det första man vidtager med den unge studentkandidaten, är, att man försöker gifva hans karakter, ifall han har någon, en viss böjlighet. Detta sker redan i första inträdet vid universitetet, då man tvingas att aflägga ed på de 200-åriga akademiska statuterna, en ed, som ingen kan och ingen anser förnuftigt att hålla. Är icke detta en radikal knäck på ynglingens hederskänsla och samvete? Men det är så mendt, ty annars skulle väl befrielse från edens afläggande beviljas de samvetsgranna bland nykomlingarne; något, som insänd. veterligt ingen rektor, Geijer endast undantagen, medgifvit. Sedermera inbemtar man, dels genom egen erfarenhet, dyrt förvärfvad under ständiga kollisioner med vederbörande, dels genom tradition, att sträng rättskänsla, karaktersfasthet, enthusiasm för sanning och frihet, i stället att rekemmendera, tvertom någongång äro hinder för att kunna taga en examen, och i synnerhet att få höga betyg. Så småningom sammandrager sig själen, att den slutligen inpassar i det gemensamma karaktersmåttet, hvars dimensioner äro tro, hopp och kärlek, n.b. i ochristlig mening: tro på lärarens infallibilitet; hvarje ord i hans collegium är således värdt att minnas; undergifvet hopp, att man slutligen, oaktadt sin ovärdighet, af nåd släppes genom tentamen, samt obegränsad kärlek till den hand som agar, ty man har ju icke annat förtjent? — Tror herrn att professorerna äro till för studenternas skull? frågade en gång prof. D—n i ädel harm en stackars tentand, som fördristade sig till att begära omtentamen. Det är i synnerhet genom kuggningar man opercrar, för att kunna intvinga den något obändige studenten i det prokrustiska måttet, utan hvars fyllande, bona celler mala fide, han aldrig kommer genom examen, åtminstone icke genom hofrättsexamen. Nu frågas: visar icke detta bemödande att qväfva utvecklingen af karakteren och åstadkomma likhet i viljelöshet, en plan att bereda inträde för Babeufs åsigter? Gud bevare fäderneslandet och upplyse det höga Consistorium Acad. om hvad dess frid tillhörer! Annars hafva vi att emotse ett sammanströmnande till Upsala af alla länders förjagade kommunister. Hvem kan utan rysning tänka sig Proudhon, Blanqui, Considerant et consorter inom våra landamären? Men det gifves ett ytterligare bevis, att en kommunistisk propaganda finnes vid Upsala universitet; den öfverhandtagande kollegielexläsningsmethoden, hvarmed man åsyftar, att göra alla lika mindre vetande. Man behöfver kantänka i Ikarien icke blott lika karakterer, utan äfven lika kunskaper hos alla medborgare! Vår tanka är, att den som uppfunnit kollegieläsningsmethoden bör, för sin skarpsinnighets skull, sättas näst efter påfven Gregorius VII; ty blir methoden allmänt tillämpad, så kan man fabriksmessigt producera tusentals likformiga skallar, mycket säkrare, än genom att inoch utbanka knölar på skalmejan, i synnerhet om man vakar öfver att kollegierna icke begripas. Maken till påhitt har väl verlden ännu aldrig sett. Uti Upsala är det juridiska fakulteten, som trädt i spetsen för rörelsen, synnerligen genom prof. L:s och D:s nitiska bemödanden, men de andra fakulteterna äro äfven nedstänkta med kommunism, så att det står illa till med cardines mundi i Upsala. — Men, frågar läsaren, hvad äro då kollegicr för ett otyg? Vi besvara frågan genom följande resonnemang: Sedan professorerna i allmänhet hafva upphört att vara mästare i sin vetenskap, hafva de varit nödsakade att anteckna sina plagierade åsigter, för att kunna uppläsa dem för auditoriet och lära sig dem utantill för tentamina. För att dölja sin ytlighet, har man öfverlastat föreläsningarne med: minutiösa indelnipgar. Att systematisera och indela, derpå hänger i Upsala allt vetenskapligt värde. Mingen tycker väl att det är synd att harmas öfver gubbarnes, indelningsvurm, då man betänker, att för de flesta bland dem upptäckten af en ny indelning är lika betydande med ett steg framåt i vetenskapen; men då man besinnar, att hela benranglet, med alla dess af-, underoch indelningar måste kunnas utantill i tentamina, samt att gubbarne icke draga i betänkande att kugga en syndare för det han för tillfället glömt en subsubsubdivision s.s ss, så finner man att medömkan här icke är på rätta stället. Emedan nu endast docenter och adjunkter hafva dessa upptecknade föreläsningar, collegier kallade, i fullständigt skick, måste man hos dem gå i skola, taga hemlexor och förhöras! ! Resultatet af kollegieläsningen blir att alla kunna lika mycket i den ifrågavarande yetenskapsbranchen. Kollegiet uppläser man, eller rättare: aftappar ur sig vid anfordran i tentamen. Således har man äfven för vetandet fätt! ett mått: kollegiet. Men utom intresset för kommunismen, tala äfven andra skäl för methoden. Prof. L. har bittills hvarje termin gifvit ett collegium i processrätten, en disciplin, som han i mannaminne icke föreläst offentligen, hvarpå han årligen inkasserat en vacker. summa. Gud skall veta att ingen ansett prof. L:s collegium så klyftigt, att man j icke kunnat lära sig detsamma på egen hand ; men man har ansett offret af 5 bko vårterminen och 40) bko höstterminen såsom en assurans af tentamenslyckan ; derföre har man gerna omhört samma colIcgium 4 å 5 gånger. IL. har på detta kollegiet läst ihop åt sig 2:ne stora hus, så att man med skäl kan säga om L:s collegium, som Dumbem sade om medicinen: 20 TV att det helt säkert nytta gör åt medici, om ej åt flera. På sådant sätt uppmäter man ungdomen efter sina kommunistiska syften. Om vederbörande icke låta varna sig i tid och stämma i bäcken. så kan det innan korrt hända, att hela consistorium är communistiskt; då det är för sent. Det är för den ytlige betraktaren märkeligt nog, att alla kommunister i Upsala tillika äro argt konservativa i öfrigt, men det ser ut som om konservatioman vara ondact om mack hvarnuindar man dälior