JONSER emotltaRgas I forstnatattue BoNtor. Utdemnng KK. RE ) 3 General Cavaignac erbjuder påfven en fristac 1 Frankrike. 1 4. Förenta Staternas kongress sammanträder. 1 ö Konungen af Preussen upplöser nationalför: mlingen och meddelar en konstitution, hvilker skall revideras af först sammanträdande kamrar. Et kongl. patent sammankallar kamrarne till den 26 Januari och uppräknar en mängd organiska lagar, af hvilka några. provisoriskt meddelas och andra skola föreläggas kamrarne. 6. Konungen af Preussen meddelar vallagen för kamrarne. — Romerska deputeradekammaren protesterar mot fransyska regeringens mått och steg rörande truppafsändningar till Påfvens understödjande. 7. Ungerska riksdagen förklarar den nye kejsarens thronbestigning icke giltig för Ungern, emedan vid thronledigheter den nye konungen måste afsluta ett kröningsfördrag med nationen. 8. Genom en kongl. förordning upphäfves tidningsstämplingen i Preussen från 4 Januari 1849. 410. I Frankrike väljes franska republikens president. — Påfven afböjer Cavaignacs anbud att komma till Frankrike. — Österrikarne under Schlick slå ungrarne vid Budamir. 41. Romerska kamrarne insätta en provisorisk regering bestående af tre medlemmar; men hvilken ifall påfven återkommer skulle genast träda tillbaka. 42. 2000 ryssar inrycka i Kronstadt i Siebenbärgen. — Radetzky upphäfver Milanos. belägringstillstånd. 43. Romerska kamrarne besluta sammankalla en konstituerande församling från alla italienska: stater till Rom. 414. Hertigen af Anhalt-Bernburg upplöser landtdagen och oktrojerar en författning. 435. Preussiska nationalgardernas möte öppnas i Breslau. — Konstituerande församling öppnas i Hamburg. — Drottningen af Spanieh öppnar Cortes. 16. Österrikiska medlemmarne af riksministeren, v. Schmerling och v. Wuärth resignera. — Genom en köngl. förordning upphäfvas de gamla arfslagarne för bönderna i Westfalen. — Österrikarne under Simonich slå ungrarne vid Thurnau. 47. Heinrich von Gagern utnämnes till president i-riksministeren och minister för utländska angelägenheterna. — Konungen af Danmark utgifver från Fredriksborg en proklamation, hvari han, i betraktande deraf att hertigdömena Slesvigs och Holsteins gemensamma regering fortfar att offentligen handla tvärtemot hvad som blifvit bestämdt vid konventionen i Malmö, reserycrar sig mot hvarje missbruk af hans köngl. namn. — Påfven aflåter från Gaöta ett manifest, hvari han protesterar mot romerska kamrarnes beslut att insätta en junta. 18. Tyska nationalförsamlingen utnämner Simson från Königsberg till president. — Windischgrätz intågar i Pressburg med sin arme, Bancen Jellachich slår ungrarne vid Wieselburg. ; 419. I Rom konstituerar sig en högsta junta; densamma förklarar sig skola förblifva vid makten tills n på grund af allmän rösträtt vald nationalförsamling hunnit sammanträda. — Sicilianska parlamentet stadfäster ånyo det förra dekretet, enligt hvilket dynåstien Bourbon är förklarad förlustig Siciliens krona. — Bråunschweigs ständerförsamling öppnas. — Pressburg förklaras i -belägringstillstånd. 20. Konungen af Preussen utgifver en förordning om en tillsvidare reglering af förhållandet mellan godsherrarne och bönderna i Schlesien. — I franska nationalförsamlingen tillkännagifves att medborgaren Louis Napoleon Bonaparte erhållit de flesta rösterna och föreslås att proklamera honom till president. General Cavaignac anmäler att ministeren afgått och nedlägger den honom anförtrodda provisoriska makten i nationalförsamlingens händer. Presidenten Marrast. proklamerar Louis Napoleon: Bonaparte till franska republikens president från denna dag till 3:dje söndagen i Maj 1852. Republikens president aflägger ed på konstitutionen. Ett bådskap af honom utnämner den nya ministåren, bestående af Odilon Barrot, premierminister (justitie), Druyn de Lhuys (utrikes-), Leon de Malvill2 (inrikes-), general Ruthiers (krigs-), de Tracy (marin-), de Falloux (undervisningsoch kultus-), Leon Faucher (för allmänna byggnader), Bixio (landtbruks-) och Hippolyte Passy (finans-). 214. Österrikiska kejsarens manifest till sachsarne i Siebenbärgen, hvarigenom deras önskningar med afseende på en omedelbar förening med hela monarkien antagas. — Tyska nationalförsamlingen antager en lag om grundrättigheternas publicerande i de enskilda staterna. 23. Braunschweigs landtdag förklarar nästan enhälligt att enligt dess åsigt Tysklands välfärd kan försäkras endast genom att välja ett ärftligt öfverhufvud, och anser preussiska huset såsom det mäktigaste dertill vara det lämpligaste, samt uppfordrar regeringen att efter sin förmåga befordra dessa önskningars :realiserande. — Proklamation af SlesvigHolsteins gemensamma regering till slesvigarne att, oaktadt danskarnes tilltag, hålla fast vid den lagliga regeringen. 24. Serviska regeringen beslutar att skicka en hjelpkår åt österrikarne mot ungrarne. — BraunschwWeigiska landtdagen prorogeras. 27. Öfverlandträtten i Munster låter häkta sin egen direktor, förre deputeraden Temme, för delaktighet i skattevägransbeslutet den 45 November, och insätta honom på tukthuset. — Riksföreståndaren förkunnar tyska folkets grundrättigheter. — Rikskommissarien Stedtmonts skrifvelse till Slesvig-Holsteins gemensamma regering med löfte om understöd af centralmakten mot danskarnes tilltag och uppmaning åt landsförsamlingen att iakttaga måtta. — Windisch-Grätz intager Raab. — Slesvig-holsteinska landsförsamlingen öppnas i Slesvig. 28. Preussiska inrikesministerns cirkulär till alla regeringsmyndigheter, hvari dessa uppmanas att rigta ett vaksamt öga på valagitationen. — Sardinska .deputeradekammaren prorogeras till den 23 Jan. — Österrikiska regeringens not till dess fullmäktige vid centralmakten; hvari förklaras att riksförfattningen blott genom öfverenskommelser med de enskilda staterna kan komma till stånd, och att Österrike icke vill lemna sin ställning som tysk förbundsmakt. 29. Kongressen af böhmiska Slovanska lipa, öppnas i Prag. — Tyska riksministeren offentliggör en promemoria rörande förhållandet till Danmark sedan vapenhvilans afslutande.