Aftonbladet – 14 februari 1849, sida 3

on talan, förbehållande han sig likväl att, i falll) mständigheter skulle yppa sig, som kunde föranle-l: a misstankar att Arosin skulle hafva undanskaffat! ågot annat barn, få sådant till pröfning upptaget. Härcefser fick Arosin aflägga berättelse om sin fö-) egående lefnad. Han är född år 4820; hans faderl ar källarmästaren Arosin, mena denne dog 41825,) ch hans moder gifte om sig 1826 med numera äfen aflidne bankokassören Martin. När han förstl om ut i verlden, fick han kondition såsom kypare 10s grosshandlaren Cederlund på dennes grosskällare. Ar 4843 ingick han bolag med källarmästaren Engtröm om bedrifvande af källarrörelse på Malmens ällare, hvilkens lokal han, sedan han försålt huset t staden, hyr och utarrenderar tillika med sina ällarmästarerättigheter åt hr Brink, under det han jelf skörer den af honom 4847 inköpta egendomen Lyngsta i Sorunda, Aktor begärde nu få veta, huru stort arrende Arosin hade af Brink, emedan detta var af vigt vid jedömandet om den tilltalade haft svårt att skaffa ig 400 rdr eller icke. Det upplystes att arrendet ir 4000 rdr. Sedan Arosin gjort en berättelse om sina lefnadsiden, fick det försvunna barnets moder, Margaretha Johansson, afgifva beskrifning öfver förloppet, så vidt det var henne bekant. — (Då kämnersrättens orotokoller komma att i Aftonbladet införas så förbigås här de omständigheter, som icke äro af något större intresse.) — Hon hade nyårsdagen blifvit utvinkad på gatan af Arosin, som gick utanför det hus, der hon tjenade. Han hade, när hon utkommit, sagt att han ville draga försorg om barnet och att hor derföre borde infinna sig i hans logis dagen derpå. Hon hade derföre, tillika med barnets sköterska, Christiha Lovisa Berg, på eftermiddagen den 2 Januari begifvit sig till huset A? 62 vid Hornsgatan, utanför hvilket Arosin träffats väntande på henne. Tiden kunde då vara omkring kl. 5. När hon nu åtföljde Arosin upp på hans rum, väntade Berg utanför. Hon ansåg sig hafva dröjt ungefär en qwart, under det hon aftog de dukar, hvari barnet varit insvept; men -hon sade, att hon vid detta tillfälle icke frågat Asxosin om hvart han ämnade föra barnet. Hon hade blott frågat om hvem som skulle mottaga det, och -han hade då svarat, att en gvinna straxt skulle komma. När hon sedermera nedkommit och omtalat för Berg, att ingen varit närvarande för att taga vård om barnet, hade denna yttrat sina farhågor och, då de båda hunnit fram till Adolf Fredriks torg, hade de beslutat återvända för att få veta huru det befann sig. När nu Johansson och Berg återkemmo, mötte de städerskan Betty Boström i trappan, som underrättade dem om att Arosin var hemma, men att han reglat dörren innanför. -Boström -erbjöd väl Johansson den nyckel hon hade till rummet, men tillade, att hon nyss försökt Shyppa in, utan att Arosin öppnat. Johansson hade då bultat på dörren flere förnyade gånger och slutligen blifvit:insläppt, samt på fråga, hvar barnet vore, af Arösin fått till svar, att det redan blifvit bortlemnadt.-Homn:hade då flera gånger frågat hvart det tagit vägen och hade dervid Arosin en gång svarat, att det blifvit afskickadt till barnhuset; men eljest: hade .han sagt, att han icke kände den, som mottagit detsamma. Med detta besked måste de båda. qvinnorna begifva sig å väg hem till Ladugårdslandet, .der de. hosibarnmorskan, fru Filp, berättat förhållandet. :Fru:Filp hade då sagt, att sådant ginge aldrig an, utansatt det vore nödvändigt, det de genast: begåfvo sig.åstad att återhemta barnet. De hade. .derefter,. klockan mellan 8 och 9, ankommit till. Arosins bostad,. och, för att icke så många gånger gå.genom. hökarboden, som de förut passerat, hade..de vid detta: tillfälle ingått genom kryddboden. De funno nu icke sArosin hemma, men afvaktade hans återkomst. ; Då; han hemkom, förklarade han, att. han-åtagit sig barnets uppfostran och att hon således.icke hade. dermed att skaffa, samt bad dem aflägsna sig, emedan han ville lägga sig. Arosin, som härefter fick afgifva sin berättelse om. förloppet, berättade att han icke fått kännedom om Johanssons hafvande tillstånd förr än efter sedan hon födt barnet, sam ansåg sig icke vara far till detsamma. Att. han dikväl, då Johansson hotat att vidtaga åtgärder för satt tvinga honom att lemna bjelp tillsbarnets upsderhåll, för att icke bli stämd för en sådan sak, åtagi! sig att betala åt dess sköterska :40 rdr i. månaden, sedan han, eburu han gjort försök dertill, :icke kunnat iörskaffa sig 100 rdr bko. till barnets inlösande på barnhuset. Han hade för öfrigt verkställt dessa betalningar för två månader, så att han en gång erlagt 140 rdr, en annan gång :8 och slutligen 2 rdr. Lördagen .den.30 Decexber hade han inkommit ill Stockholm och tagit logis i ofvannämnde hus. Han hade derefter begifvit sig ut i staden, och i kymningen (en gång sadeshan kl. 5, men återtog letta, då domaren gjorde ,honom uppmärksam på tt denna utsago stod i strid mot hans förklaring i oliskammaren, som lydde att det var vid dager) räffat en qvinna på Kornhamnstorg, klädd i mörkandig kjortel och med mörk sjal samt röd sjalett, nder. hvilken syntes något, som liknade en mössa. jan: bade ansett ;henne för att vara en bondqvinna ah tillsport henne, om. hon vare gift, samt derpå rhållit ett jakande .evar: Dereficr frågade han, om on vore. villig att öfrertaga vården om ett barn för 0 rdr bko. Hon .sade sig härtill vara så mycket I era villig, som hon förut tagit .emot barn utan be-! wning. Arosin bad henne då komma till sig den)! Januari vid fyratiden. Nyårsdagen hade Arosin,: im Johansson uppgifvit, tillsagt derna om barnets ! ;verlemnande åt honom. Rörande förloppet den 2l! nuari skiljde han sig först från Johansson deruti, ! t han ssde klockan var blott omkring 4, då han äffade henne och Berg utanför på gatan. Vidare)! ppgaf han, att den qvinnan, som han förmodat vara ! än landet, en stund förut infunnit sig och blifvit I Isagd att vänta på gården. När Johansson ochn erg aflägsnat sig, hade han vinkat efter benne och mnat henne barnet jemte de öfverenskomna penngarne, hvarefter hon hade begifvit sig bort gem inkörsporten. Ifrån denna tid, tills Johansson erkommit Rrosinsen, hade han, sittande i soffrnet, rökt en cigårr. När han, sedan hon åter8 ägsnat sig, nedgått för att gå ut i staden, hade n stadnat i boden en stund och dervid påmint !2 ; att han glömt sina handskar. Han hade såledesn ere uppgått och dervid förmärkt Betty Boström d inga en af byrålådorna. Han hade då yttrat: JagX i dag så glömsk, att jag glömmer mig sjelf., — J8 refter hade han nedlägt en del af sina effekter ilP naltsäck, som han tilläst, samt äfven tilläst byrålorna, utom cen. Slutligen bade han bortgått och, lan han druckit ett glas punsch på en källare i)!? den, besökt en enkefru, i hvilkens hus han se mera tillbringat aftonen. Då Arosin ville förra den omständigheten, att ingenting i hans ankningsbok förekommit rörande den betydliga utten af 30 rdr bko, med uppgiften att sådana uter för hans egen enskilda del upptecknades först ef månadens slut, emedan han visste, att all denLi st i kassan, som vid månadsräkningens slut uppn, vore förorsakad af de egna utgifterna, fästade adshöfding de Berg uppmärksamheten derpå, att d-. icke talade sanning, då de omnämnde 10 och 8Mi sdalerna ej på något sält syntes vara upptagna i för