Aftonbladet – 14 februari 1849, sida 3

RÅTTEGÅNGSocCH POLISSAKER. Mafrtin-Arosins mål hade i förgår uti kämnersrättens fjerde afdelning lackat upp en sådan mängd åhörare att trängseln inne i det rum, der domstolen hade sin sittning, var odräglig och att till och med i förmeket man vissa stunder med möda kunde förflytta sig från ena platsen till den andra. Ordföranden. lät uttaga innanfönster för att få frisk luft och alla dörrar yoro uppslagna; men ingångarna tilltäptes af hufvuderna af de nyfikna, som klättrat upp den ena på den andras skuldror, så att flere, mellan öfversta dörrposten och de understående, knappt kunde stjäla en blick in i siltningssalen. Redan långt innan Arosins mål förekom hade trängseln varit så stor, att domstolen, för att icke besväras af för lång tidsutdrägt, låtit kärande och svarande parter uti mål, som då förekommo, stå på samma sida om domarebordet, och man fick hela tiden ända från klockan elfyva, eller: derförut, och tills klockan var fem, se trappan i förstugan garnerad med qvinnor, som troget afvaktade förhandlingens slut för att uppsnappa en skymt ar den beryktade anklagade. Under målets handläggning yttrade allmänheten ett lifligt intresse, och ordföranden måste hota den med utvisning, när den ett par gånger inföll med högljudda bravorop. Ordförande var rådman IL. A. Weser, kämnär kanslisten E. Liljewalch, och protokollsförande mpotarien Kruse.