Aftonbladet – 10 februari 1849, sida 1

ONSER emortagas i förstnamnde Kontor. Utdelning kl. 4 och verka i god anda, som det heter. Härat hänfördes likväl den genom officerarne fanatiserade soldatesken att bistå nyssnämnde parti på sitt vis; d. v-s. soldaterna föllo med sabeln i hand öfver demokraterna och lärde oss åskådligt huru . Roms pretorianska kohorter förforo, när de stiftade iag och utkorade kejsare. Denna hjelte-ifver har emedlertid orsakat reaktionspartiet större skada, än dettas intriger förmått godtgöra. Den stegrade förbittringen hos de misshandlade, och verkade på valen i motsatt rigtning mot den åsyftade. Följden är, att i trots af alla penninguppoffringar, förespeglingar, hotelser, smädelser och tillställningar, hafva valen för andra kammaren utfallit demokratiskt, med en afgörande öfvervigt. Alla regeringens och dess förespråkares j vackra ord strandade mot intrycket af de uppenbara gerningarne. Under tiden fylldes och öfverfylides våra häkten med statsfångar. Hvar och en, som gjort sig bemärkt med hänseende till revolutionen, gripes nu och inställes för domstol; och våra lagar, hvilka alltjemt fortfara att vara det gamla polisrikets, äro sådane, att ingen af de anklagade lätt kan undslippa dem; ty hvad kan icke hänföras under rubriken uppretning till missnöje och efter den sakfällas ? Sedan valmännen i samtliga provinserna nu mera äro kända, visar sig att två tredjedelar deribland tillhöra folkpartiet; man kan alltså vara förvissad om att de val, som af dem komma att förrättas till deputerade, skola utfalla i samma förhållande, och att andra kammaren sålunda blir demokratisk. Alldeles omvändt synes förhållandet blifva i första kammaren, hvartill valmansrätten är bunden vid en census af 500 Thalers årsinkomst, och dit, som ni torde erinra er, väl hvar Preussare om 40 års ålder eller deröfver kan väljas som deputerad, men för att lefva på egen bekostnad under utöfningen af sin mångåriga kallelse och utan att få något riksdagsarfvode. Dessa :valmansval utföllo i går här i Berlin afgjordt konservatift och reaktionärt. Det liberala partiet, som ändå i de serskilda valkretsarne utI gjorde tredjedelen, lyckades icke att insätta en enda bland sina valmanskandidater. På a vis har det utan tvifvel gått öfverallt i landet, och den enda fråga, som nu återstår, : skall det konservativa eller det reaktionära elementet få öfvervigten i första kammaren? Om dettiberala kan icke der uppstå någon fråga. Jag tror näston att det reaktionära partiet der blir det rådande, emedan de så kallade Preussenvereine, till hvilka nästan alla de stora godsegarne höra, ha arbetat och arbeta oförtrutet i detta syfte, och genom sina hotelser för den da republiken, och samhällsbandens upplösning) lyckats taga alla svagas och lättskrämdas förnuft tillfånga. Det är en beklagiig utgång; ty hade den lugna och sansade liberalismen kunnat hoppas majoritet i första kammaren, så skulle denna kammare kunna spela en stor roll och afgjordt gagna konstitutionalismens sak, å ena sidan genom sin tyglande återverkan på den demokratiskt sinnade folkkammaren; å den andra genom samverkan med denna i allt, som åsyftade skydd och framtida trygghet åt våra dels hotade, dels redan kränkta fribeter och rättigheter — samt sålunda i dubbelt mått bidraga till det demokratiskt-konstitutionella konungadömets befästande. Nu åter blir det mer än en half omöjlighet för denna representation att i dylikt sinne fullända den åt dess gramskning öfverlåtna grundlagen; och hade vårt folk egt mera politiskt förstånd än det besitter, så skulle det till och med tagit sig. till vara för att någonsin välja en första kammare, hvilken, likasom hela det oktrojerade grundlagsutkastet af den 5 Oktober, påtvingats oss af våldet. Men oaktadt vi saknade detta förstånd, borde vi likväl kunnat begripa, att enda återvägen till en verkligt konstitutionell samhällsordning bestått i tillsättandet af frisinnade ledamöter inom första kammaren, och sålunda åtminstone i förkastan-! det af all skenkonstitutionalism. Intetdera har skett, och på detta sätt blir hvarje grundlagsrevision omöjlig, emedan sval-; get emellan de begge kamrarne gjorts oöfver-j stigligt. Folkkammaren skall sätta sig på tvärn! emot junker-, embetsmannaoch penninge-1 kammaren ; och för hvar kallt betraktande blir i spådomen om utgången icke svår.. Så framt: pj alldeles oväntade katastrofer inträffa, äranlra kammaren upplöst inom tre månader; men 1 man kommer icke att sammankalla någon nyf nligt vallagen af den 6 December; utan skall örst oktrojera en ny vallag med census, och g åmedelst tillskapa en andra kammare, öfver-!t ——— Le —e— LL a 0 Ena