Aftonbladet – 10 februari 1849, sida 1

Alla tre nalkades huset, och jag kröp sakta efter, u åt marken ... Först klingade en fönsterruta och en ko stund derefter hörde jag förskräckliga. jemmerrop. Me snart blef allt tyst och mördarne utkommo genom det ör nade fönstret, der baronen väntade dem. Är han död frågade han ... Jal blef svaret. Derpå skyndade de till baka in i skogen, och snart hörde j g dem rida bort ... Ända till dagningen låg jag qvar på min post: Upp skrämd af den rysliga gerningen, fruktade jag dock. mest att någon skulle komma och jag blifva gripen som mörda re... Men ... hans nåd! döm om min förundran, då ja; ser farstudörrn öppnas och den mördade komma frisk oci sund ut. Han såg sig försigtigt omkring ... Jag börjad sjunga en psalm och gick fram, som om jag just nyss kom. mit, Han bad mig stadna och sade mig hvad som händt Då förtäljde jag å min sida att. jag hört och sett det. Nå Gud vare lof, jag har då vittne! utropade han. En främmande, som besökte honom, hade han lagt i sin eger säng. Sjelf hade han Jegat i en liten kammare bredvid köket. Mördarne hade han ej hört förrän de voro inne i huset ... Men jag begriper nog hvarför det skedde .-.: tillade han. Gerningsmannen är för mäktig ,.. hur vill mi komma åt honom? frågade jag. :Han syntes villrådig, Då började: jag lirka med:;honom, och kort derefter bekänle han kort. Vi ingingo i hans hus ... Men, bans nåd! Det var en gräselig syn ... Den mördade låg der med geomskuren hals, Icke var jag van vid dylikt. Kamraten nin, ehuru en bof, måtte icke heller hafva varit det .,. lag föreställde honom att vi ej borde stadna der längre, medan vi hvart ögonblick kunde blifva gripna som mörlare ... Då upplyfte han hastigt en lös sten i spismuren ch framtog detta 50 d Testamentet! ropade Dittmar: gladt, Ja ... Men, hans nåd! Som karlen. ej vågade vara var der nere, så tog jag honom hit med Mig... Det var bra! hvar är han? I rummet der jag bor, på norra smedjegatan., Nu, Jespersson, återstår mig att belöna dig. Du är kräddarmästare här i staden. Omkostnäåderna derför, jem? tre års utskylder, betalar jag. Rekommendation skall ke fattas dig. Tag nu mått af mig till en fullständig kläding! Den får bli ditt mästerstycke. I mitt hus och på tin kost får du förfärdiga den. Till bosättning ger jag dig essutom 400 daler s. m., t Tack, tackar i djupaste ödmjukhet! .. Nå, nå! det är bra! . Fortfar du att troget gå mig