Aftonbladet – 5 februari 1849, sida 2

hansestäderna blockerade, — Lordlöjtnanten af Il land förbjuder valen till en irländsk representatio I: och inrättandet af ett nationalgarde. — Påfven för-t klarar i ett hemligt konsistorium, att det strider mot hans åsigter att förklara krig mot Tyskland. . 30. General vy. Blumen marscherar från Schroda: mot polska insurgenterna under Miroslawski samt besätter Winagora och Miloslaw, men nödgas tilll. återtåg med betydlig förlust. i Maj. 4. Wrangels proklamation till jutarhe, hvarutil förkunuas att tyska trupper följande dagen skola inrycka i Jutland. — Rörelse i Rom till följd af påfvens vägran att förklara Österrike krig. Ministeren tager afsked. 2. Protest af de deputerade från tyska delen af Posen emot vägradt deltagande i femtimannautskottets förhandlingar. 35. Mamiani bildar ministeör i Rom, hvarvid del verldsliga utländska ärenderna skiljas från de andliga och ett serskildt cultusdepartement upprättas. — Beslut af tyska förbundsdagen att föreslå regeringarna att nämna tre af sändebuden vid förbundsdagen, som i brådskande fall efter eget beslut, men eljest efter förbundsförsamlingens råd, ega att handla och äro ansvariga inför det tyska folket och regeringarne. — Brasilianska hamnarne öppnade. 4. Assemblee nationale öppnas medungefär Y, af de deputerade. Dupont de VEure helsarförsamlingen och nedlägger provisoriska regeringens makt uti dess händer. På folkets önskan begifver sig församlingen med ledamöterna af provisoriska regeringen ut på trappan, der ropet vive la republique upprepas af folket i massa. 5. Krigslagen proklameras i Posen. — Buchez väljes till president för en månad i franska nationalförsamlingen. — Grefve Nugent låter rensa Belluno från insurgenter. — Österrikiska sändebudet i Rom begär sina pass. 6. Provisoriska regeringen aflägger berättelse om sin förvaltning. — Piemontesiska hären anfaller österrikarne vid Verona; S:ta Lucia och Croce-Bianca äro hufyudpunkterna för striden. — Piemonteserna vända tillbaka till sin förra ställning vid Somma Campagna. — Ett uppror af trupper i Madrid undertryckes med möda. 8. Fransyska nationalförsamlingen uttrycker sin erkänsla för provisoriska regeringen och förklarar den hafva gjort sig väl förtjent af fäåderneslandet. — Öppnande af första sardinska parlamentet genom general-ståthållaren prins Eugen. — Dansk egendom i Tyskland belägges med beslag. 9. Uppmaning att bilda en tysk krigsflotta genom frivilliga bidrag. — Svenska regeringens förklaring till Preussen att Sverige skulle se sig föranlåtet att skicka en armåkår till Fyen eller en annan dansk ö, för att deltaga i Danmarks försvar, i fall dess provinser skulle hotas. 40. Kejsaren af Österrike bifaller upphäfvandet laf rådemptoristernas kongregation i jesuiterorden. — I Fransyska nationalförsamlingen utväljer en verkställande kommission (Arago, Lamartine, Marie, LedruTRollin och Garnier-Pages). Wolowskis uppmaning Jtill nationalförsamlingen att uppfordra tyska natioInen och förbundsförsamlingen till Polens räddning. 1— Piacenza förklarar sig uti de utlagda röstläng derna med 37,000 röster för anslutning till SardiInien, under det att blott 300 röster sluta sig till påfven och några få önska föreningen med Lom bardiet. — En ny neapolitansk minister under Carlo -ITroya. — Första landtdagen i Anhalt-Dessau öppnad. 41 Prinsen af Preussen återkallas. — Mieroslawski fängslad. — Fransysk minister: Cremieux, juIstitie-, J. Bastide, utrikes-, Charras, krigs-, Casy, I marin-, Recurt, inrikes-, Carnot, undervisnings-, Trelat, handels-, Flocon, allmänna arbetenas-, Bethmont, kultus-, Duclerc, finansminister. — Marrast, -mär i Paris, Caussidiere, polisprefekt. — Svenska Ständerna bevilja 2 mill. till rustningarne. 49. Toskanska regeringens dekret rörande Massas, Carraras, Lunigianas och Garfaganas tagande i besittning. 43. En del af de undkomna polska insurgenterna dels dödas, dels fångas vid Exin. — Spanskajregeringens dekret om förlust af alla vVärdigheter och embeten för Don Enridue Maria af Bourbon, — Provisoriska styrelsen i Lombardiet kungör atti alla kommuner skola röstlängder utläggas för att uppsamla röster rörande föreningen med Piemont. 44. Ferdinand i Neapel utnämner 40 pärer. Neapolitanska deputerade vägra aflägga ed på statutet af den 40 Febr. och åberopa sig på Troyas-program. Konungen beviljar eden; förändrande och att icke pärskammaren skall öppnas först. al 48. Österrikiska ministeren beviljar, till följe af -I studenternas och nationalgardets fordran, sammankallandet af en konstituerände riksdag. — Folket intränger i franska nationalförsamlingen; Blanqui fordrar att genast en armå skall afsändas till Polen; Barbes att en skatt af en milliard ålägges de rika; Hubert nationalförsamlingens upplösande; en ny proal visorisk regering (Cabet, Barbis, Hubert, Proudhon, tLedru-Rollin Blanqui, Pierre Leroux, Raspail) ut-Iropas. Upproret dämpas; nationalförsamlingen förklarar sig permanent. Pen befaller arrest å Courtais, fi Barbes och Albert. — De siebenbärgiske walackerna (församlingen i Blasendorf) protestera mot förenin-Jgen med Ungern; unionen med Ungern skall först Idå afhand!as när walachiska nationen får säte och stämma vid landtdagen, — Uppror i Neapel; man fordrar alla truppers: aflägsnande. De kungliga trupperna segra, nationalgardet upphäfves och en ny n I minister tillsättes. n) 46. Militär kallas till Paris; åtskilliga kårer upprlösas (Garde republicaine, Montagnards, Lyonnais likaså några klubbar. — Österrikiska ministeren ri signerar. a 47. Kejsaren af Österrike fyktar med sin familj till Inspruck. Grefve Hoya och grefve Wilczek skickas efter af ministeren med bön att han skall återvända för att lugna folket. — Mecklenburgiska . ständerna upplösas. Storhertigen mottager deras föralklaring att de nu uppgifvit sina rättigheter såsom yIstånd, och att för framtiden blott valda representanter skola bilda ständerförsamlingen. — Spanska utrikesministern tillställer engelska sändebudet H. L. Bulwer sina pass; Bulwer reser andra dagen. — Preussen upphäfver embargot på danska skepp. 48. Öppnande af tyska konstituerande nationalförsamlingen i Paulskyrkan i Frankfurt a. M. — Österrikiska ministiren förenar akademiska legionen .: med Wiens nationalgarde under befäl af v. Auers-Iperg; nationalgardernas politiska centralkommittå . upplöses; säkerhetsutskott af Wienerboer. — Schlesvigh Holstein upphäfver embargot på danska fartyg. 49. Vv. Gagern väljes till president i riksförsam-I gen och v. Soiron till v. president. — En kontri1. ) bution af 2 mill. specier utskrifves på Jutland, till ersättning för de af Danmark i beslag tagna skeppen rr) — Kejsaren ankommer till Inspruck. — Mexikanska :kongressen ratificerar. freden med Förenta Staterna. 20. Kejsarens manifest från Inspruck med afseende på händelserna i Wien den 45 Maj. Kabinm I nattockrifvalca 4ill PillaredarffKoeisaren skall före ÄRA ARE ST