Aftonbladet – 2 februari 1849, sida 3

förnöta sin tid vid toaletten eller med korten och tobakspipan? Hvar skall genremålaren finna ämnen, der det offentliga lifvet oupphörligt går efter ceremoniell, och det enskilda aldrig framträder offentligt utan i slöja eller kostym? För öfrigt nödgas målaren i China smyga sig till sina porträtter och modeller; ty med några få undantag ibland de mest upplysta klasserna, delar chinesen den hos österländningarne i allmänhet rådande vidskepliga rädslan för att låta porträttera sig. De genrebilder, som oaktadt alla dessa hinder ändå framträda: under chinesiska mästares penslar, låta oss emedlertid ana hvad som kan väntas framdeles, eller när de — efter hvad man nu mera vet — ganska bildbara och för främmande upplysningar tillgängliga chineserna hunnit blifva närmare bekanta med europeiska åsigter och konstalster. Helt olika förhåller det sig i China med landskapsmålningen ; chineserna visa sig i denna genre stundom såsom fulländade mästare, hvarom äfven närvarande exposition bär vitsord. Man kan till öch med nämna den utan farhåga omedelbart efter den sallong, som samtidigt öppnades vid artisternas och litteratörernas soir hos Lacroix. (Forts.) w——