Aftonbladet – 27 januari 1849, sida 3

gåfvo borgerskapets äldste i-skrifvelso till, magistraten, att frågan om stadens belysning med gas länge varit önskad och påtänkt och anhöllo derföre att magistraten ville vidtaga åtgärder för att få denna fråga utredd. Den ö Mars 1838 väcktes samma fråga ånyo på allmän rådstuga, då stadens innevånare valde en kommittå för att utreda såväl denna, som andra vigtiga angelägenheter, hvarefter kommitteen den 43 Dec. 1842, inkom med sitt hetänkande, uti hvilket belysning med gas tillstyrktes. Detta betänkande remitterades till stadens drätselkommission, som enär på stället funnes en skicklig och i dylika frågor erfaren person, hr Keiller, beslutade rådfråga honom, hvilket hade hans skriftliga anbud till följd, och hvaraf bland annat inhemtades, att han vore villig att här inrätta en fullständig gas-apparat, hvars anläggning här uppskattades till omkring 200,000 rdr bko, mot vilkor, att han finge af staden ett låneförskott af 400,000 rdr bko, att mot ränta innestå i 40 år, samt derefter med Yuvsdel årligen i nästföljande 10 är återbetalas; hvaremot han förbunde sig, att två år efter slutadt kontrakt bafva gasverket färdigt till stadens belysning, mot en årlig afgit, motsvarande hvad då betaltes för lika mänga lyktors lysning med olja och att hålla dessa lysande lika lång tid som dittills, men att om flere lyktor erfordrades eller lysningstiden skulle förlängas. komme afgiften att proportionaliter ökas. Från drätselkommissionen remitterades handlingarne till borgerskapets äldste, hvilka den 40 Nov. 4843 yttrade, att, ehuru hr K:s anbud vore förtjent af uppmärksamhet, de likväl ansågo tillfälle böra beredas för täflan i afseende på anbud i nämnde hänseende, äfvensom att, innan något kontrakt om gaslysning afslutades, man borde förskaffa sig upplysning, huruvida det sednare uppfunna lysningssättet med portatif gas (v. Hanens Rouens, här kalladt Metzgers method) såsom mindre kostsamt i anläggningen, visat sig ändamålsenligt; och jemte det B. Å. förklarade sig villige att i detta afseende sätta sig i förbindelse med utlandet, anhöllo de hos mag. att derefter utsätta allmän rådstuga med stadens innevånare för att vidare besluta. Denna allmänna rådstuga hölls 1844, då stadens innevånare förklarade den portativa gasen icke ändamålsenlig, utan bestämde sig för gaslysning medelst rörläggning efter den hittills brukliga methoden. Andra frågan, om staden skulle på egen bekostnad anlägga gasverket, eller kontrahera med ett gaskompani, blef ingalunda förbisedd, utan diskuterades länge, hvarefter den sednare meningen blef antagen, och uppdrogs tillfölje däraf åt ordföranden hos B. A., att vidtaga alla de för ändamålet nödiga åtgärder, samt inkomma med berättelse, hvilken, jemte de ingångna anbuden, afgafs på allmän rådstuga d. 47 April 1845, då stadens innevånare med fästadt afseende å anbuden, valde en kommitte för afslutande af kontrakt på de bäst möjliga vilkor. Korresp. klandrar att Stadens innevånare icke på egen bekostnad anlagt gasverket. Härtill får ins. svara: att stadens innevånare icke ville äfventyra ett osäkert resultat; att såväl i England som på kontinenten kommunerna i allmänhet kontrahera med gaskompanier och att de kommuner, som sjelfye låtit anlägga gasverk, hittills hört till undantagen; att staden Hamburg, hvilken lika litet som rikets andra stad saknar relationer med England och hvarest kapitaler finnas till lägre ränta än här, det oaktadt företrädesvis anlitat gaskompagnier och, bland de stora antal medtäfiande, antagit hr James Malams anbud, samt med honom uppgjort ett kontrakt, hvilket för entreprenören är, enl. ins. tanka, förmånligar än det med Götheborg afslutade, enär Hamburgs 4530,060 inv. med cirka 8000 hus på en trång plats, beräknas konsumera omkring 1450 millioner kub. fot gas årligen, hvaremot här endast 6 å 7 millioner kunna antagas; att om H. Keiller, hvars skicklighet och drift såsom civilingeniör icke kan bestridas, haft aning om den af korresp. kalkulerade briljanta affär, det måste förundra en hvar att han icke anmälte sig som medtäflare, oaktadt hr James Malams och Grafton Goldschmidt X komp. anbud utgjorde en dast 4;:del af hvad hr K, i sin skrifvelse till drätselkommission begärde. Korresp. klandrar att kontraktet till största delen blifvit affattadt till favör för gaskomp. Den, som vill göra sig mödan att från början till slut med uppmärksamhet läsa berörde kontrakt, som finnes aftryckt i Hand. och Sijöfartstidningen d. 14 Okt. 1846, lärer i detta afseende icke dela korresp:s mening. Innan staden fick sin gasbelysning, kostade ljushållningen för hvarje Iykta, med 7665, timmars lysningstid om året, rdr 50 res, hvilket för 230 lyktor, som nu äro brinnande under 2000 timmar om åtet, skulle utgöra rdr 52,604: 8 sk. rgs. Hr Keillers anbud till drätselkom. enahanda belopp: hvaremot hr Malams å 5 sh. pr 4000 kub. fot gas, gör för 10,000 kub. fot i 2000 timmar pr år för hvarje lykta rdr 43 rgs, eller för 250 stycken endast rdr 11,250 rgs. Jemförelsevis må äfven nämnas, att gatubelysningen betalas: i Hamburg enl. kontrakt med Malam af 1844, med 3 m:k k:t pr 4000 kub. fot, hvilket gör omkring R:dr 32 R:s pr lykta med 2000 timmars lysningstid, och i residensstaden Haag, genomskuren af kanaler med 39000 invånare och mera jemförlig med Götheborg, enligt 1844 års kontrakt med Grafton Goldschmidt co. med Hf. 59: 25: för 14 vaxljus styrka i 2200 timmar, hvilket utgör för 42 vaxljus styrka i 2000 timmar R:dr 64 R:gs pr lykta. För privat-konsumtionen äro maxini-priserne fastställde: i Götheborg till 9 sh. pr 4000 kub. fot, och uppbäres med R:dr 8 R:gs och i Hamburg 6 m:k kurant pr d:o kub. fot, som gör efter kurs R:dr 6: 94 sk. R:gs beroende det på konsumenterne, att begagna sig af gaslågan eller icke, äfvensom att försöka nedpruta priset, om de så för godt finna. Som ins. icke har tillgång till härvarande gaskompaniets böcker, kan ins. icke eller verifiera korresp:s uppgifter om anläggningskostnaden samt årliga inkomster och utgifter. Beträffande anläggningskostnaden, så kalkulerade ej mindre Malams än Graftons ombud, hvilka här uppehöllo sig på olika tider, 45 å 46000 St. hvilket äfven öfverensstämmer med hr Keillers. I afseende på privat-konsumtionen, så synes densamma, derest korresp:s uppgift är riktig, öfverstiga de mest sanguiniska förboppningar, enär ingeniörerne icke vågat antaga den Tramdeles blifvande privat-konsumtionen utöfver 3 , millioner kub. fot för året. Afven synes ins. de af korresp. antagne ärliga utgifter för ränta, stenkol, kalk, föreståndare, ingeniör, bokhållare, arbetares och lykttändares aflöning, jemte slitning, reparationer m. m. vara under verkligheten, hvadan, enligt ins. tanka, hela nettovinsten, sedan privat-konsumtionen uppnätt den ofvan angifne höjd, reducerar sig till omkring R:dr 9000 R:g KFO ars MN SIE NELSON AE