Aftonbladet – 25 januari 1849, sida 3

Vv VD och i den mest rena musikaliska anda; särskildt böra vi nämna Altsolot i Andantet, som ue hr dAubert utfördes på ett ypperligt sätt. Då artister, sådane som de ifrågavarande, utförde pjesen, behöfver det ej sägas, att den li safs fullständig och odelad. —u— EEE —— 22 — Aftonposten hade sistlidne måndag haft! ett betydligt besvär för att tillverka ett fikonalöf af tre Aftonpostspalters storlek till öfverskylande af den lilla otur, som råkade tima ett par dagar förut, då han skulle begifva sig istad att lexa upp Aftonbladet: för dess vådiga yttrande om den nya beväringslagen. Denna illa historia är i sig sjelf af ingen vigt, men lemnar ett så karakteristiskt bidrag till ytterligare kännedom om Aftonpostens egenheter i lynne ch framförallt ett sådant bevis på dess lyckiga inbillning att aldrig kunna hafva orätt, Itt det kan löna mödan att recitera hufvudlragen deraf. Läsaren törde erinra sig, af föregående underrättelser, att Aftonposten den 11 dennes berättade, att en ny lag om grun-l; lerna för beväringens utgörande vore underl utarbetning och snart att vänta från regerin-l. sen. Som det nu var kändt, att det vigtiga-! ste af Regeringens förslag till förändringar i detta ämne, nemligen om en ökad exercistid för beväringen. nade blifvit afslaget af Ständerna, erinrade sig den person, som refererade Aftonbladets notis, icke att Ständernas skrifvelse i alla fall enligt titeln handlar om grunderna, samt att en ny reglering var beslutad i afseende på beväringens användande till sjötjenst i vissa provinser, hvilket innefattar en förändring i afseende på en af beväringsskyldighetens väsendtligare delar. Under denna föreställning yttrades i förbigående den önskan att man måtte få veta hvad det kunde vara fråga om i den nya lagen, som skulle utarbetas, emedan det förmodades komma att röra detaljer, icke grunder. Dessa få ord gåfvo en kär anledning åt Aftonposten till en lång och hbjertrörande föreläsning, måndagen den 15 dennes, om innehållet af regeringens skrifvelse i ämnet och hvad Ständerna deraf bifallit, jemte bifogad vederbörlig skrapa, i en ton, som tillika var egnad att utvisa Aftonpostens öfverlägsenhet i statsmannakunskaper, i jemförelse med Aftonbladet, som i sådana saker ingenting begriper. Olyckligtvis bar det likväl härvid icke bättre till, än att Aftonposten i sin sjelfförnöjda undervisningsifver sjelf råkade hugga dugtigt i sten vid handlingarnas citerande. Detta anmärkte vi helt beskedligt såsom läsaren sett och utan att dölja det förut i Aftonbladet gjorda förbiseendet. Härmed synes saken hafva väl kunnat vara qvittad, men det innefattade likväl ett alltför starkt störande af den hallucination, hvari vår kollega befann sig, för att kunna bäras och derföre måste det här ofvan omnämnda fikonalöfvet åstadkommas: Vi skole nu med några ord belysa huru det står till med detta Aftonpostens sista beriktigande, hvilket torde vara nödigt för att visa att vi ej sagt annat än hvad som kan bestyrkas med svart på hvitt, oaktadt saken, såsom förut blifvit nämndt är al föga intresse på det hela eller för den större allmänheten. Aftonposten erinrade nemligen uti artikeln den 15 dennes mot Aftonbladet att uti den vid sistl. riksdag af K. M. inför rikets ständer, enligt deras förut derom gjorda anhållan, framlagda plan till ett ändamålsenligt ordnande af rikets försvarsverk, den vigtigaste delen just angick åtskilliga ganska väsendtliga förändringar i grunderna för den närvarande beväringslagen,. Dessa ändringar,, heter det, voro hufvudsakligen följande: (Härefter förekomma fem punkter såsom innefattande innehållet af regeringens skrifvelse.) Omedelbart härefter heter det: Med undantag af det, som i 2:a och 3:e punkterna framställdes angående beväringens fördelning i två klasser, hvaraf den ena skulle erhålla en större öfning, men den andra deremot blott bilda resery, blefyo alla dessa förslag, som väl i väsendtlig mån röra grunderna för beväringens öfningar och föranleda en ny organisation deraf, af B. St. bifallna och R. St. tillade derjemte för sin -del ytterligare ett stadgande, som, enligt vår tanka, var lika välbetänkt som vigtigt, neml. att K. Maj:t må, när rikets försvar det påkallar, ega att uppbåda till och med alla beväringsklasserna inom de landsorter, der K. M:t pröfvar sådant nödigt, utan afseende på, huruvida, eller till huru stor del, beväringen inom öfriga områden kallas till vapen. Efter vanligt svenskt språkbruk kunde de här ofvan citerade orden: det som i 2 och 3 punkterna framställdes omöjligt hafva afseende på något annat än 2 och 3 punkterna af regeringens proposition, emedan det just är om denna eller den af reg. framlagda plan som Aftonposten talat. Allt utom dessa punkter skulle således hafva enl. A. P:s försäkran blifvit bifallet af ständerna. Emellertid befinnes det vid jemförelse emellan ständernas meddelde skrifvelse och regeringens proposition, att äfven fjerde punkten i regeringens proposition hade blifvit afslagen äfvensom ett undantag gjordt från bifallet till 5 punkten. Det låg således obestridligt ett misstag i Aftonpostens påstående, att alla dessa förslag (utom 2 och 3 punkten, hvilken sistnämnda innefattade den