Aftonbladet – 12 januari 1849, sida 2

a EC Wedel-Heiner, icke kunnat afsluta lkonventionen med den olagliga regeringen utan med Tyska Regerings-Kommissarien Stedtm nan, samt att Slesvig-Holsteinska embetsmännen gjort Fså stor svårighet vid verkställigheten. i — Intill den 31 Decemher, kl. 12 middagen, hade i Bergen in summa insjuknat 92 och aflidit 60 personer i koleran. Den 27 i samma månad har farsoten spridt sig till landsbygden. — Från Finland skrifves, att professorn m. m. A. Blomqvist den 18 Dec. afled i Helsingfors, efter en längre sjukdom. Professionen i litteraturhistorien, bibliothekarieplatsen vid universitetets bibliothek samt redaktionen af Finlands Allmänna Tidning hafva gerom detta dödsfall blifvit lediga. ANN — I Götheborgs Handelsoch Sjöfartstidning för den 8 dennes lemnas en mycket fullständig beskrifning öfver den redan efter första berättelsen omtalade eldsvådan, vid hvilken hrr IL. E. Magnus Ci:is nära Götheborgs stad belägna sockerbruk nedbrunnit. Vi hemte derutur följande uppgifter om förlusterna dervid: Det s. k. ;gamla bruket var försäkradt i Phenix för 20,000 rdr bko, samt inventarierna för 410,000 rdr s. m. Det derstädes förvarade lager af dels rått och dels förädladt socker 8c., öfver hvilket inventarium den 30 Dec. 4848 blifvit upprättadt, var försäkradt för 70,000 rdr bko. Det s. k. nya bruket, hvars dyrbara inventarier helt och hållet af elden förstördes, var deremot alls icke 7 brandförsäkradt, af det skäl, att det på omkring ett år icke varit i gång. Förlusten för hitr L. E. Magnus C:i kan sålunda icke annat än vara högst betydlig, och ehuru man allmänt vet, att huset utan några kännbarare följder kan bära densamma, har dock olyckshändelsen här på platsen väckt stort och ättvist deltagande. Firman IL. E. Magnus Ci r en af de mest aktade på vår börs, och ett icke ringa antal fattige hafva under loppet af många år välsignat dess tysta välgörenhet. Genom olyckshän7 delsen hafva mellan 40-och 350 familjer byifvit, om ej helt och hållet brödlösa (ty hrr Magnus Ci tillhöra icke antalet af de fabrikanter, som, när en olyckshändelse inträffar, genast ställa sina arbetare på bar backe), dock för närvarande beröfvade sina, utsigter till en på säker arbetsförtjenst grundad bekymmerfri framtid. Att äfven detta mäste väcka deltagande, torde icke närmare behöfva utvecklas eller omordas. EEE — Uti Carlskrona Veckoblad meddelas underrättelse om en för Runneby köping inrättad ordningsvakt under marknaderna, bvilken är tillr äckligt märkvärdig alt förtjena reproduceras, så lydande: Sedan uti 45 af EK. M:s nådiga stadgar för Ronneby köpings nämnd af den 6 Sept. Å föreskrifvet, att för ordningens bibehållande marknader och vid andra tillfällen, då större folksamlingar i köpingen ega rum, invånarne derstädes, i tur och till antal af högst 20 man, skola en trupp, ställd under befäl af köpi got genom allmän kungörelse kändt wusn ken, hvilket ordningshållningsmanskap samma hägn, som kronobetjening under tionsteutöfning; så har Konungens befallningsh., i följd af derom gjord behörig anmälan, genom kungörelse af den 30 sistl. Dec. kungjort, att ofvannämnde u!märkelsetecken består af en på bröstet buren målad boricka med orden: Ordningsvakt i Ronneby. Vi bedje om ursäkt; vid närmare påseende befinnes det icke vara en målad boricka, utan en bricka, som vederbörande skola hafva på bröstet. Af denna korta notis inhemtar man således? 4:o Att sjelfva borgrarne i Runneby köping antingen ej ti ltrott sig eller blifvit af någon annan inbillade, att det-vore olagliet och vådligt att organisera ett antal af 20: personer till bevakande af marknadsfreden, utan att dertill begära konungens tillstånd och stadfästelse på öfverenskommelsen. Om de nu ej sökt en sådan stadfästelse? Kanhända detta då hade blifvit ansedt såsom uppror? — 2:o Att vederbörande varit tillräckligt försigtige att föreskrifva alt den ifrågavarande bevakningen ej må bära . vapen, samt att antalet ej må öfverskrida högst tjugu man; — och 53:0 Att Ronnebyboerne icke ens sjelfve kunnat öfverenskomma om tecknet, utan detta har skolat föreskrifvas af landshöfdingen. Hvem påminner sig ej vid allt detta våra konservative hofoch statspoeters och akademiske talares syperba fras om huru friheten och sjelfständi heten är ur, ammal i Sverige. ITALIENSKA OPERAN. Lucrezia Borgia, opera seria af Donizetti. Texten af Felice Romani. Man vet att Italiens librettister och kompositörer ega ett betydande savoir saire; bland annat visar sig detta uti den fintlighet, hvarmed den förre förstår att åt. den sednare öfverlemna hvad han sjelf ej finner för godt att göra, och hvilket komponisten i sin ordning. vet att öfverantvarda -tilt sångarnes vidare försorg. Dessa hafva deremot ingen, på hvilken de kunna transportera bördan ; på dem beror, snart sagdt, allt: författarnes synder åligger dem att besmycka; deras förtjenster skola de gifva ännu högre glans. Det är derföre ej utan skäl, som de utmärktare bland Italiens sångare stå högt uti publikens ynnest; och hvad våra italienska operister förstå göra af TLucrezia Borgia, förtjenar i sanning allt det I bifall de rönt derför. Handlingen innehåller en episod ur Lucrezias lefnad. I prologen finna vi hjeltinnan, som från sitt hem i Ferrara i hemlighet beIgifvit sig till Venedig, för att se sin son, GenEASTERN RE t om ctaänrkare sammMal man. att han med citt