Aftonbladet – 2 januari 1849, sida 2

— Carlstads tidning har genom aftryekande ut en artikel ur Tiden gjort oss den tjensten utt fästa uppmärksamheten på följande förut af ss förbisedda märkvärdiga stycke i den sistnämnde tidningen: Näst Pius IX har österrikiska kejsaren efter en revolution, hvarvid så godt som intet motstånd användes, varit mest beredvillig till koncessioner; och Lill tacksamhet derför bar hans hufvudstad tre gånser gjort upppror och monarken tvenne gånger sett sig föranledd att fly, samt slutligen tvungen att låta nedskjuta 3000 rebeller, köpte för ungerskt och polskt guld. Natten förut bade demokratiska klubben beslutat, att guillotinen skulle uppresas och 2000 hufvuden till en början springa. Derför mottogs Windisch-Grätz.af Wiens hela befolkning, utom proletärerne, som en skyddsengel. Det är dessa rånare och bofvar, det är nationalförsamlingens venstersida, hvilken låtit Latours mördare gå ostraffade, som det svenska Aftonbladet hittills prisat som fribetens representanter, det har deremot skildrat ordningens återställare som tigrar och blodhundar. Uti en serskild not har Tiden sagt, att den fått uppgiften om guillotinen och de 2000 hufvudena uti ett enkildt bref från Wien, hvilket för öfrigt gifver en åskådlig och ryslig skildring af folkets skräckvälde. Detta sednare är väl möjligt, ty Tiden, som i början af förra året hade en så präktig korrespondent från Marseille, i fråga om de schweiziska angelägenheterna, såsem läsaren minnes, kan väl nu äfven hafva fått sig en dylik i Wien; ja, hvem vot om icke brodien från Marseille enkom rest till den österrikiska kejsarstaden. En annan fråga är, huruvida uppgiften från Wien är mera sann nu, än uppgifterna från Marseille angående Schweiz voro det på sin tid. Denna sista korrespondensartikel ser eljest mycket ut att vara af samma slag, som de flere intressanta korrespondensartiklarna från Paris i Mars och April, hvilka aftrycktes i serskilda